Ikväll blev det spår med Tina & Molly. Ca 400 meter, en timmes liggtid, förarspår, tre pinnar varav två natur fick Vilda. Lite blandad terräng. Den stora svårigheten var att jag lagt spåret ca 15 meter längs en stig, och en kvart innan vi skulle gå spåret kom två hästar där! Men Vilda klarade svårigheten bra, följde mitt spår ut på stigen och märkte när det vek av igen. Missade första pinnen, tog de andra två, spårade i stora drag väldigt fokuserat och fint. Hade två mindre tapp men redde ut dem bra. 

Godkänt!

Mest har det blivit vila i midsommar. Eller vila och vila, full fart har det varit med många trevliga och roliga människor, full aktivitet även för hundarna men ingen organiserad träning. 

På söndag var det i alla fall dags. En liten tur till hundklubben. Först en genomkörare av lydnadsettan. 

Linförighet: Riktigt bra, inget tramsande vid språngmarschen!

Läggande: Snyggt! Körde bara en gång, hela momentet. Funkade. 

Inkallning: Två gånger, en gång med bollkast och "varsågod" när jag gått cirka 20 meter (för att hindra att hon lägger sig), en vanlig inkallning. Fin fart, lite slarvigt avslut. 

Ställande: Blir bättre och bättre, men hon sätter sig ganska ofta, går många steg ganska ofta, stannar snyggt ibland... Kommer nog att bli en nolla eller femma på tävlingen. 

Apportering: I stort sett bra. Hon kan glömma bort sig och resa sig när hon tar apporten. eller sitta och drömma och inte hålla fast den ordentligt. Men hon griper jättefint och tuggar inte. 

Hopp: Snyggt!

Körde även en platsliggning med Oscar som "grupp". Hon fick ligga länge, och låg stabilt med två undantag: när jag började störtnysa kom hon fundersamt smygande! Dessutom testade jag (lite ogenomtänkt) att gå utomn synhåll en stund. Då satte hon sig. Men för övrigt kändes det väldigt bra. Får låta bli att vara förkyld på tävlingen!

Sist men inte minst tre skott. Vilda uppbunden, jag kastade ett föremål för varje skott, som hon sedan fick apportera in. Kändes helt stabil på skotten, däremot var det apporteringsmässigt ingen bra övning. Hon ville kolla av alla prylarna innan hon kunde komma in, bytte föremål och strulade. Inget mer av den varianten!!

Nu fortsätter vi vila, tar en spårkväll i veckan och sedan kennelträff på lördag!

Önskar er alla en fantastisk midsommar!  

/Anna med flock 

Ibland tänker man snabbt, ibland... inte lika snabbt!!!

Har ju haft en kraftig tyngdpunkt på skog de senaste månaderna. Lydnaden klämmer jag in lite här och där, och framstegen kommer sakta pga glest mellan träningstillfällena. Och jag undrar lite varför det blir så, bra eller dåligt etc.

Nu har jag klurat lite. Så här är det: Just nu är det långa, ljusa sommarkvällar och goda möjligheter att träna i skogen efter jobbet. När hösten kommer, ja, då blir man hyggligt snabbt hänvisad till olika upplysta planer. Då kan man träna rutor och framåtsändanden fyra timmar per kväll om man vill (nä, det vill jag inte!    Men rent hypotetiskt...) Däremot blir det svårt att köra skog annat än på helgerna.

Så, med tanke på att träningen är långsiktig och det inte gör någonting om lydnaden inte är perfekt (eller ens väldigt bra, eller ens... bra...) i höst, så har jag bestämt mig för att vara nöjd med min odisciplinerade, kraftigt skogen-viktade träning för tillfället. Lydnad på underhållsnivå (och så bör jag få till ställandet före den åttonde...), sedan spår, sök, upplet i mängder! Utnyttja varenda ljus minut. Det är min modifierade plan!

(Inser att resonemanget ovan inte är något man vinner Nobelpris för, borde ha räknat ut det för länge sedan, men tro mig , det kändes faktiskt som en aha när jag kom på det! *s*).

Varför ska jag planera när jag inte kan hålla en plan i en dag??

Skulle ju ha semester fram till midsommar. Men, det finns så många men! Igår var jag helt slut i hjärnan efter att ha jobbat massor och sovit alldeles för lite. Att ta en tupplur var inte möjligt, har ju älsklingsungen att tänka på också. Vad passar då bättre än att ge sig ut i skogen..?

Så det gjorde vi, med Tina & Molly som sällskap. Eftersom jag betraktade min hjärna som i viloläge så ville jag ha träning som krävde minimal inblandning från min sida. Vilda fick ett spår, ca 400 meter, ca 1,5-2 timmars liggtid, bara en slutapport. Det enda jag behövde göra var att sätta på selen och åka med...

Hon spårade gudomligt fint. Jag hade gjort ett upptag ca 15 meter ut, det gick hon ganska rakt på, med näsan som en dammsugare hela vägen ut. När hon kom till spåret hade hon nog tänkt sig någonting färskare, så hon fortsatte ca fem meter till, bestämde sig sedan för att det var det där gamla skruttet som gällde, och riktningsbestämde det helt korrekt.

I spåret hade jag lagt några vinklar, och gått på stigar. Fint arbete i alla svårigheter. Först på slutet blev hon lite yr på ett ställe, jag hade nog lagt svårigheterna lite för tätt mtp att det blåste rätt ordentligt. Men då hörde jag Mauds röst i mitt huvud, bromsade, lät henne tänka, och - yes! - då löste det sig på bästa sätt!

Sedan skulle Daisy få ett aktiveringssök (hon fick faktiskt ett godisspår också - Vilda "stal" ett för Molly, och det fick Daisy gå färdigt!). Korridor, och ett sökskick med Tina och SImon i samma gömme. Med färdigvallad ruta och utlagd figge kunde jag fröstås inte hålla mig. Tog med mig Simon in och skickade sedan Vilda. Bara ett skick, med en tydligt vallad korridor men utan någon direkt vittringsstig från figgen. Däremot en rätt kraftig synretning från "storesyrrans" sök! Det gick jättefint, fullt ös, ingen tveksamhet. Fin markering. Jag testade också att flytta mig lite när hon var på väg in, och hojta "här är jag" till henne. Som någon slags test inför framslagsträning. Inga konstigheter, tyckte pudeln.

Sammanfattningsvis en jättelyckad träning och trevliga timmar i skogen (Tack till Tina som bland annat åkte rymdraket till ostplaneten med min son medan jag gick spåret!). Dessutom är det så spännande att se träningen av Molly, som håller på att lära sig jaktapportering. Heja!

...så det blev lite träning på ställande under gång igår. Bara hemma, i all enkelhet. Resultatet var, tja, sådär. Har liksom glömt att det kan vara svårt att lära in. De senaste 9,5 åren har jag ju haft en hund som stannat klockrent, så jag hade nog börjat tro att det var ett medfött moment! Men ack, vad jag bedrog mig!

Får lägga på en rem om det ska fixas till den åttonde!  

...regn, sista arbetsveckan innan semestern...

NU kan jag väl få ta lite "dåligt väder"-ledigt?    

Skulle ut på promenad + spår, träffade på en i sökgänget och vips blev det ett par sökskick i stället. Den här gången gick det jättefint. Men jag håller inte min plan alls! Prioriterar söket alldeles för högt. 

Problemet är att Vildas storlek gör att vi aldrig kan komma särskilt långt i söket. Hur mycket tid är det då vettigt att lägga - när tid är något man har begränsat av och det finns grenar hon har betydligt större fysiska förutsättningar att lyckas i? Lydnaden, spåret, allt annat hamnar ju liksom efter... Å andra sidan är söket så himla roligt! 

Jag har plöjt igenom tre olika sökböcker - två av den äldre modellen (Sjöstens och Järveruds) samt en nyare (Git Jering). Canis sökbok har jag inte läst, bara hört talas om att den finns. Av de tre jag läst så har jag till grundövningarna använt mig av Sjöstens, med minnesbildsträning. MEN om jag tänker satsa tävlingsmässigt så tror jag faktiskt mest på Jerings. Har egentligen varit emot popuper, men... Man är väl inte sämre än att man kan ändra sig! Vind, som Järverud kör, är opålitligt och svårt. Minnesbilder - ja gärna, men en svaghet i Sjöstens bok är det här med vittringsstig från figuranten. Jag tror att Vilda, trots extremt noggrann vallning, hämtat en del stöd i det hittills. men det är bara en gissning. Kan i alla fall se det som ett problem i längden med deras metod. Så det blir popuper. Ska köpa walkie-talkie. *suck* Och, baske mig, träna sök max en gång per vecka. Allra, allra mest två gånger... 

I dag skulle vi bara gå en promenad. Var ute en timme efter en fin grusväg, sonen cyklade, jag och Vilda promenerade. Men bilen var parkerad vid en hundklubb, och viss blev det lite träning innan vi åkte hem! 

Fot - pyttekort pass med belöning när hon sprang fint i språngmarschen. 

Läggande  - med bollbelöning

Inkallning - lämnade, gick, kastade boll och sa varsågod när hon inte lagt sig trots att jag gått 20-25 meter. Satte henne igen, gick 15 meter, inkallning. Bra fart, hyggligt bra avslut. 

Ställande - mnja, inte har hon det än. Men vi nötte lite grundövningar och snart lossnar det nog. 

Hopp - tränade olika varianter. Ettanhopp, helt appellhopp, bara uthopp - alla var riktigt snygga. 

Avslutningsvis fick Simon vara kung och bestämma vilka hinder som skulle avverkas på agilitybanan!

En avslappnad och skön träning!