Igår fick jag en stund över och körde igenom Vilda i ettan- och appellydnaden. Resultat? Tja, ömsom vin, ömsom vatten! Entusiasmen hög som vanligt!

Fina apporteringar (vanliga) lite småslarviga ettan-apporteringar (lyfter t ex gärna på rumpan när hon tar apporten). Framförgåendet är fint i sträckorna, däremot så har hon inte riktigt tid att gå fot med mig i vändningarna... Passade på att belöna själva fotgåendet lite. Ställandena och läggandena är som att spela på lotto... Allt från lysande till uteblivna! Inkallningen fin (med viss varning för själva avslutet!). Hopp över hinder helt ok. Linförigheten går hon lite långt fram och vrider ut rumpan lite om hon blir för het.

Sammantaget var det i alla fall ett roligt och välbehövligt lydnadspass. Måste ligga i lite nu... :0)