Sök. Planering: Lätt och överskådlig terräng, 5 skick varav ett tomt. Terrängen på vänstersida var lite småtallar, på höger sida i princip bara öppet med höga furor. Vinden mest sidvind, men ibland slog det så det kändes som motvind på vänster sida, "småtallssidan". Ingen mittstig, vi snitslade en själv precis i terrängskiftet.

Första hunden vimsade som tusan, slog mycket åt sidorna och hade svårt att komma ut på djupet. Väldigt olikt henne, så när det var Vildas tur (vi var bara två hundar) bestämde jag mig för att lägga tomskicket som skick 4 i stället för skick 1. Främst för att se att hon kom ut som hon skulle några gånger först. Och tur var det!!! Jisses, vilket sk*t-sök!

Skick 1 - Vilda ser laddad ut och står riktad in mot skogen (småtallarna, motvind, det finns figge där). Men när jag skickar henne så viker hon direkt och följer "stigen" i stället! Aldrig gjort förr, jag får in henne (till slut...), lite irriterad. SKickar om - nu springer hon ut ca 20 meter, viker upp parallellt med stigen, drar hela rutan ner, korsar stigen och ska börja leta sig tillbaka. GRRRR! Nu blir jag superirriterad, mest för att hon totalnonchalerar min inkallning och i värsta fall kan få figgen på andra sidan stigen i näsan. Lyckas till slut bryta henne. Går nu med henne rejält ut i rutan och efter ett vingligt, osnyggt skick som ändå går åt rätt håll så får hon sin figge. Skick två minns jag inte exakt, mer än att hon vek rätt rejält neråt även här. Tror jag fick skicka om henne (eller om hon fick figgen i vind, vinden låg ju så att hon tyvärr kunde lyckas även om hon drog åt det hållet.

Skick tre var acceptabelt, skick fyra var ett osnyggt tomskick, men som jag ändå var hyggligt nöjd med och köpte utan diskussion. Hon sprang ut bra på djupet, men i stället för ett tjusigt framslag så blev det en stunds hullerombuller-letande. Lite väl brett, och även en bit bakåt i rutan, men ok. Skick fem minns jag inte så mycket av, men hon gick ut bra på djupet och hittade, antagligen efter lite kringelikrok. En rolig svårighet där var att hon måste över en rätt bred grusväg och in i tätare skog på andra sidan för att få figgen, men det var tydligen inte svårt.

Varför hon hade så besvärligt med första skicken vet jag inte. Några funderingar: Ingen stig, i stället en stark vittringsgata där vi snitslat vår "låtsasstig"  - gjorde det att det var ett självklart första ställe för henne att börja leta på? Det såg ju ut som vilket sökslag som helst. Noterar hundar sådant - om man går på en stig/väg eller inte?? Vinden - det var ju tacksamt att gå ner i vind? Att de följande skicken blev lite krokigare än vanligt  - var det underlaget (som var väldigt risigt?)? Eller vad???

Nå, efter som jag var rätt frustrerad över omgång ett så blev det fem skick till efter fikat.  Nu bara hitteövningar, inget tomslag. Ville helt enkelt få henne att gå rakt ut även i den här skogen. Började rutan från andra hållet.

Skick ett blev halvdant, pga missförstånd mellan mig och stighållaren. Vilda fick gå iväg i princip där figgen gått ut, så det var bara att kuta på i vittringsfältet...

Skick två var ett riktigt "hejkomochhjälpmig". Hon kutade åt alla möjliga håll - utom ut på djupet. På andra omskicket gick hon ut ordentligt och hittade. Skick tre var hyggligt okej, skick fyra (samma sida som superstrulande skick två!) gick hon ut fint - men hittade inte figgen! Hon letade på en rätt bra stund, kom när jag ropade på henne och jag köpte det som ett helt godkänt tomslag. Skick fem blev tack och lov riktigt bra.

Summerat så var det länge sedan jag sett henne göra flera så totalt usla slag!! Det positiva var att hon inte fick utdelning på dem. Det negativa var förstås "varför??". Det kom dessutom väldigt oväntat, efter söndagens lyckade sök. Hmm. En tendens jag börjar ana är strul med första 1-2 skicken. Ska kanske börja med att ha popp på dem, så jag får igång henne rätt?? Skönt är ju att det blir bättre och bättre för varje skick. Är hon så överladdad att hjärnan inte hunnit bli påslagen? Tomslagen tycker jag var helt okej, även om de  inte var så snygga. SKönt att hon utan tvekan går ut på djupet.

Vi måste också fortsätta variera platser för söket. Uppenbart kan ett område som ser jättelätt ut vara svårare än man tror. Tycker ändå vi varit ganska duktiga i vår, det här var femte området vi var på, och första gången vi fått den här effekten. Hmmmm igen!