I går sov jag bort halva dagen. Tog en prommis med Vilda och gjorde uppletande i smal korridor i lättsprungen skog, tre föremål. Inga större problem, förutom att hon gång på gång drog sig till en fläck utanför korridoren. Gick dock att bryta och få att jobba vidare. Visade sig efteråt att det låg ett smaskigt ben där, troligen rådjur...

I dag fick vi för ovanlighetens skull ställa in söndagssöket pga manfall. Jag var så extremt trött att det inte gjorde mig något. Funderar på om tröttheten är kroppens sätt att säga att förlossningen är på g? Är trots allt tre dagar över tiden. Framåt eftermiddagen tvingade jag i alla fall iväg mig till bruks. Började med en promenad, där jag lade in två rätt tuffa uppletanden. Korridor ett lade jag i ett risigt område med massor av vindfällen. Det var rena hinderbanan att ta sig fram där. 50 meters djup, fem föremål varav fyra var helt nya för Vilda. Två av gummi. Rackarns vad stolt jag var när hon hämtat in alla fem!! Duktig tjej!

Sedan var jag nog i tuffaste laget, vi gick hundr ameter längre fram och så fick hon en ny korridor med fem föremål. Nu uppför samma lilla klippa som häromdagen. Lade ett föremål riktigt nära, på framkanten av själva klippan. Resten rätt djupt. Vilda jobbade och slet in fyra grejer, sedan fick jag följa med henne ut i rutan och så "hjälptes vi åt" att hitta den femte. Tycker hon gjorde ett jättefint arbete sammantaget. Uppletandeskicken är ju lika djupa som sökskicken, så rent uthållighetsmässigt så borde träningen vara jämförbar med nio sökskick. Lättare, för att det inte är ny mark i varje skick, svårare för att en liten gummipryl avger väsentligt mindre vittring än en hel gubbe!

Därefter blev det ett litet pass på agilitybanan. Plockade isär slalomen och tränade ingångar. Jga har ju lärt Vilda slalom med 2x2-metoden, så för att komma vidare i ingångsträningen backade jag till att ha bara två pinnar. Byggde sedan på till fyra. Körde också en liten minibana med hopphinder och flera korta slalom. Mycket nöjd med att hon satte ingångarna oavsett om jag stod på höger eller vänster sida, och även när jag stod väldigt långt framme i slalomen. Lite mängdträning på det här så kan det bli riktigt bra! Och så blev det lite kontaktfält igen, tycker vi gör vissa framsteg där också (även om det går sakta!). Till slut var både Vilda och jag så trötta i våra stackars hjärnor att vi var glada över att vi hittade till bilen!