I går morse bestämde sig sambon och sonen för tat ta en tur till sommarstugan. Vips, öppnades ett tillfälle för mig att ta med bebisen och åka upp till klubben och köra ett lydnadspass! Kruxet var bara att jag var trött, seg, omotiverad och inte hade lust alls. Dessutom var lillbebisen på sitt ledsna humör. Men - hur ofta får jag träningstillfälle utan att det kostar familjetid? Så jag bestämde mig för att köra en metod jag utarbetat sedan Vilda kom. Packade in mig i bilen, stannade på macken och köpte en fika, åkte upp till klubben och satte mig i solen. Fikade och väntade på att energin och träningslusten skulle dyka upp. Ibland gör den nämligen det. Så icke igår. I stället vaknade bebisen. Hmmm. Tog en promenad, rätt skönt och Vilda fick rusa av sig. Bebisen somnade. Jomen, nog fanns det väl lite träningssug i alla fall? Kan kolla av ett par moment... Med två minuter kvar till klubben vaknade lillsessan igen - och var extremt missnöjd.

Nu gjorde jag det som jag är nöjd över  - jag packade ihop och åkte hem. Det normala för mig hade lätt varit att amma, hopppas på att bebben skulel sova åtminstone en liten stund och panikträna. Sannolikt med dåligt resultat.

I stället åkte jag hem med en nymotionerad hund, en bebis som blev nöjd med att få ligga och amma hemma i storsängen och sedan ha mammas hundraprocentiga fokus, och själv slapp jag bli stressad eller missnöjd.

Som bonus fik jag en ny träningschans på kvällen! Nu var jag piggare och rejält laddad. Bebis hade varit nöjd en stund innan och när vi kom till klubben så sov hon. Jag hann köra igenom alla tvåanmomenten och fick till det riktigt bra! I fria följet pillade jag lite med språngmarschen. Där har Vilda varit snäppet för långt bak, i mitt tycke. När jag laddat på lite extra har hon startat med glädjeskutt i stället... Men efter en stunds träning så gjorde hon jättefina temposkiften utan skutt. Fjärrdirigeringen satt i stort sett klockrent, ett dk vid en av träningarna bara. Duktig tös! Apporteringarna var jättefina - med undantag av en liten detalj. Hon sätter sig snett. Jag valde att inte börja peta i det just nu. Inkallning och läggande var fint. Rutan är lite si och så, hon går in men väl nära framkant. Sedan jag bytte kommando från stanna till kvar så har hon inte satt sig en enda gång. Puh!

Sammanfattningsvis en härlig träning, som gör att det känns bättre inför tisdagens tävling!