Jag är nog världens mest väderberoende människa. Träna i regn gillar jag inte (men, ärligt, är det verkligen någon som inte låter humöret påverkas av regn?), mörka, kalla vinterkkvällar gillar jag inte heller och när sommaren är som finast, tja, då kokar min hjärna och lägger ner verksamheten totalt. Om den inte får vara ute på havet, förstås... 

Eftersom jag ändå så gärna vill träna så har jag hunnit med några patetiska träningsförsök sedan sist. Till exempel härom dagen, när jag skulle försöka belöna Vilda för korrekta högeringångar i slalomet. Tja, efter några gånger förstod Vilda inte alls varför man skulle springa ett helt långt slalom - belöningen ska ju komma efter första porten! Så efter ett års agilityträning kunde hon plötsligt inte slalom alls. Samma med apporteringen. Tränade gripande och belönade korrekta gripanden. Resultat - snygga gripanden, sedan spottade hon ut apporten och kom galopperande för att få belöning. Även när jag gjorde vanliga apporteringar. Just snyggt på tävling, det!    

I kväll var det äntligen molnigt och svalt ute, så jag fick hjärnan med mig till klubben! Dessutom blev jag på alldeles jättebra humör av att se Hanna träna Vilda i agility. För mitt ovana öga såg det verkligen jätteflott ut! Och Vilda hade helt glömt idéerna från dagen innan att försöka tigga åt sig gotta efter första slalomporten. 

Medan agilityträningen pågick somnade bebis, så jag fick en bonusstund över till lydnad när Hanna var klar. Eftersom jag tror att en del i Vildas bus med apportbocken på tävling beror på belöningsfrustration, så tog jag tag i det. Lade en stor, fin exernbelöning. Bad sedan om att få bli dirigerad och belönade bara tävlingsmässigt, med röst och klapp efter momenten. Körde en kort linförighet, framförgående, inkallning, apportering - och när hon kom in med apporten fick hon rusa och ta leksaken! Kändes väldigt bra. Framför allt var Vilda jättetrevlig i den lydnaden (förutom vid en vändning, när hon var helt övertygad om att ett "varsågod" till leksaken var på gång och tänkte dra! Inte helt riskfritt med externbelöningar!). Körde sedan några hopp - jättefina. Växlade mellan att belöna uthopp, sättande och återhopp. Körde sedan ett minikryp - egentligen bara en krypstart. Också nöjd. Allra sist blev det en fullång budföring, där jag för ovanlighetens skull även belönade själv. Får inte glömma det så lilla fröken tröttnar på att springa till matte! 

Nu vill jag hinna köra en skotträning och ett spår innan helgen. För övrigt tror jag inte att jag ska in och peta så mycket mer.