Har njutit i skidbacken idag, Vilda har vilat med husse. Här kommer i alla fall en snutt på stå/ligg-skiftena i fjärren. Otippat mycket slit ligger bakom detta till synes enkla! Tacksam för kommentarer, särskilt om ni ser svagheter som jag bör se upp med! Filmat har sexåringen gjort, rätt ok tycker jag! Men den längre av filmsnuttarna, hans första försök (den nedre), är kanske i skakigaste laget... :0)  När jag själv kikar på filmerna så får jag ingen riktig ordning på hur hon låser tassarna egentligen... Ibland gör hon baktasförflyttningar som hon sedan kompenserar..? Hmm...

Men - vila är tydligen bra för matte! Gott om tid att tänka, och när övningarna är väl genomtänkta så händer det saker.

Fjärren: har som mest fått till fina skiften ligg/stå på fem meters avstånd. Ofattbart! Försöker vara noga med att växla avstånd (en träning på fem meter följs av en på en meter), antal skiften (allt mellan ett och fem) och belöning (bakom, kastad bakom eller från handen). Kunde inte heller låta bli att testa att mixa ligg/stå med ligg/sitt, och det fungerade klockrent. Men gjorde det bara en gång - ska fortsätta med rena skiften för det mesta. Ett enda krux så här långt. Jag kör med låsta baktassar. När jag står hyggligt nära (upp till ca två meter) viker Vilda upp sig, och justerar sedan framtassarna med ett litet kliv bakåt (låsta baktassar). När jag kommer på längre håll så skippar hon den justeringen. Och då blir jag osäker på hur jag ska tänka... Känns ju som en klar risk flr framflytt på sikt om hon blir för lång i kroppen. Hmmm. Ska försöka filma någon dag, tacksam för feedback!

Vittringen: Oj, vad fort det gått att få ordning på den! I dag har vi kört fem gånger, 100 procent rätt pinne. Sista gången hade jag lagt dem i en ring. Hon hade otur och började på fel ställe så Pinnen kom sist av alla. Men hon nosade bara lugnt och metodiskt, utan att plocka eller tramsa. Duktig!

Kryp. Duttar bara lite, vill vänta tills tuttarna är återställda efter valparna...

Skall. Inga problem att få många skall, däremot är de glesa. Framgången i dag var att jag fick flera tillfällen att belöna lite tätare skall. Känns väldigt hoppfullt!

Inte hunnit träna något framåtsändande. Är lite fundersam med hur jag ska gå vidare med fot-positionen. Och inkallning med ställande - där vill jag bara ge upp. Typ. Funderar på olika alternativ. Hopp-stå? Boll bakom? Annat (vad??). Konstaterade i alla fall efter en kik i reglerna att en start i trean till hösten kanske inte är helt orimligt!

...lite längdskidor blev det i dag också. 5 km för matte och gissningsvis 15 för Vilda - som hon springer, tösen!

Åh, vilken lycka att äntligen få tillbaka sin hund! Efter ett stort puss- o kramkalas så kom eldprovet: skulle matte kunna låta bli att träna? Svar: nej, det kunde hon inte... 

De senaste dagarna har varit rätt intensiva. Dels vill jag snarast börja bygga kondition på Vilda, och Vilda själv, ja hon vill aldrig sluta springa när vi är ute. Så vi har bl a jobbat oss runt på längdskidor. Otippat roligt, måste jag erkänna. Enda kruxet är att jag helst vill ha Vilda lös, och det lämpar sig inte på så många ställen. F ö blir det många o långa promenader. 

Träningsmässigt, då. Vi hade några moment som jag väldigt gärna ville hinna påbörja innan valpledigheten. Till min stora glädje minns hon dem, ja, de sitter som berget! Men det är inga färdiga moment vi pratar om, utan en start på. Dit hör skall (jadå, hon kommer igång hyggligt bra och skäller utan problem 6-7 skall. Men alldeles för glest, än så länge. Och tyst har vi inte ens introducerat!). Vittringsprov (testade i morse, och efter lite strul så trillade polletten ner. Jippi! Dock tuggar hon gärna på vittringspinnarna, hmmm. Ska testa att klicka henne så fort hon väljer rätt, få se om det försvinner då). Framåtsändande (jippi, riktigt bra. Men har bara kört efter en väg, vill testa på klubben med byxben och hela alltet! Här gäller att finlira för att försöka få henne att slå om på tempo vid rätt tidpunkt. Vi får se om den grund hon har håller hela vägen, eller om jag måste börja om för att hjälpa henne förstå var skiftet ska komma). Metallapporten (jättefina gripanden när jag tränar henne. När sonen fick kasta en gång började hon genast tassa och tramsa. Hon vet verkligen vad jag belönar!).

När det gäller fjärrdirigeringen, mitt hatobjekt alla kategorier, så har vi överraskat varandra, Vilda och jag. På något magiskt sätt har vi kommit förbi låsningen vi hade i skiftet ligg/stå. Förut kunde jag bara få henne att göra skiftet bra om jag satt bredvid henne. Nu har vi, på ett par dagar, avancerat så att jag kan stå flera meter framför henne och ändå få fina skiften. Seger! (Nå, bör förvisso inte tas ut i förskott. Ändrar till: Framgång!). Metoden har varit klicker, noggrannhet och samspel mellan två olika belöningar (godis ur handen och leksak bakom). Nu tänker jag nöta på med utökat avstånd, ökad störning mm och allmänt ökad säkerhet på detta i några dagar till. Sedan, så sakteliga, testa att blanda med sitt/ligg-skiften, som hon redan kan. Och inte förrän allt det funkar börja grunda stå/sitt-skiften. Är i alla fall planen!