Två dagar med rätt minimal träning. Dock något:

Fjärren. Inomhus. Tänjer på avståndet och peppar, peppar - det funkar! Kör på ca fem meter nu, och hon fixar skiftena ändå. Rör någon tass ibland, men ligger på ca 80% lyckanden. Och de missar hon gör är rätt små. Börjar kännas riktigt hyggligt!

Metallen. Gripandeträning. Snabb effekt, men blir lite frustrerad när jag inser att jag kommer att få lägga in det lite då och då som påminnelse ett bra tag framöver.

Tungen. En bieffekt av att jag gått upp i vikt på tungapporten är att hon börjat tjafsa mycket mer i gripandena. Det ska puffas o knuffas och "smakas" innan hon - kanske - lyfter. I dag backade jag till ettkilos. Började med gripandeträning, körde sedan på håll. Men belönade bara när hon gick fram till apporten, grep, lyfte upp den med högburet huvud. Allt annat trams fick hon göra om! Så det så! :0) Gav faktiskt effekt. Men hade jag kört samma linje med tvåkilos så hade hon nog gett upp i stället. Hmmm. Balansgång det här!

...en vecka, så därför har det varit tyst. 

I dag har vi tränat desto mer. Jag fattar inte hur alla hinner träna sina hundar?? I dag körde vi i tre timmar, en kort fikarast på ca tio minuter, resten effektiv träning. Ändå hann jag inte igenom alla lydnadsmoment! Helt sjukt! Nå, roligt hade vi i alla fall och jag fick god hjälp av Elin.

Spår. Vi lade ett riktigt roligt snöspår! Den här gången inte efter någon nerkissad väg, utan på en stor, plogad plan där inga brukar rasta hundar. Spåret gick på mark med en cm nysnö, över asfaltsfläckar, upp på snöhögar, ut på nyskrapad mark - ja, lite överallt. Liggtiden var ca 40 minuter. För att försvåra ytterligare var det rätt kraftig vind. Vilda fick verkligen jobba! Klurigast tyckte hon att det var när spåret försvann upp på en snöhög, där fick hon snurra länge. Men hon löste hela spåret,trots ett par riktiga tapp. Tog alla pinnar utom en. Bra jobbat!

Rutan. Fyra-fem skick med target, jättefina. Gick direkt till rätt position, ingen tendens att stanna för tidigt. Nöjde mig där.

Tungapporten. Fick nästan börja från början. Hon strulade jättemycket, rullade den, tvekade i grepp och att lyfta. Jag belönade varje tendens till lyft och efter rätt långt trixande började hon åter bära den med högburet huvud. Körde två pass, andra passet var väsentligt bättre. Funderar på hur jag ska göra med avlämningen, om hon ska få lämna framför? Blir jobbigt för henne att svänga runt, och att peta med rakhet när hundstackarn knappt orkar gå känns tufft!

Vittringsprov. Hahaha, hjälp vilken skillnad det kan bli när man byter miljö på ett moment! Körde utomhus idag. Första gången fattade Vilda absolut ingenting! Hon körde ett shaping-race och provade alla möjliga beteenden. Dock inte "näsa påslagen, leta bland pinnarna"... Fick gå och lägga ut pinnarna på nytt, och då lyckades hon med en "stolpe in" och fick faktiskt med sig rätt pinne. Även om det kändes som rätt mycket tur. Sedan lossnade det. Körde flera repetitioner, alla med fint resultat. Körde två pass även med detta (ett före, ett efter spåret). Pass två testade vi att Elin lade ut pinnarna. Körde fyra-fem repetitioner. Inga problem! Så nu är vi ett steg närmare tävlingsmässigt utförande. Lite observandum på att hon laddar på att se på när någon lägger ut pinnarna, skallvarning! Pass två klickade jag direkt när hon valt rätt pinne, då slapp jag tugg på ingångarna. Planen funkar - när jag kommer ihåg att använda den...

Inkallning med ställande. Två "pass" här också, även om varje pass bara var ett par inkallningar... Pass 1: Inkallning, ställde henne, hon stannade snabbt och bra men utan att låsa frambenen. Belönade med boll bakom. Är noga med att inte röra "bollhanden" förrän hon står helt stilla. Inkallning två ropade jag stanna och kastade bollen direkt. Pass två: Inkallning, stanna, bollkast när hon stod helt stilla. Sedan inkallning, inget ställande. Gissa om hon saktade in på mitten..? Jepp! En slät inkallning till, nu jättefin. Sista inkallningen: bra tempo, ställde henne rätt sent, tvärnit med låsta framben. Yes!

Kryp: Två pass. Elin kikade och klickade när hon kröp korrekt, med ett bakben i taget. Större delen av tiden kryper Vilda jättefint, men om jag försöker höja tempot så det blir mer tävlingsmässigt kommer grodhoppen. Och tyvärr märker jag det inte själv. Lärdom: träna heöst bara med någon som kan stå bredvid och berätta hur det går! Det var i alla fall inga större problem med positionen, dessutom fixade hon lite längre sträckor fint.

Fritt följ: *suck* Elin klickade, i min kamp att försöka få Vilda att gå lite längre bak. Det gick bra ibland, sämre ibland. Och periodvis funderade Vilda på om hon ens behövde bry sig så mycket om mig, eftersom Elin klickade och hade externbelöningen vid sina fötter. Nå, hon går i alla fall väsentligt bättre än tidigare. Men svårt att få det så bra att jag är nöjd.

Fjärrdirigering: Två pass. Men vad i hela friden... Nu har jag tränat och tycker att det ser rätt trevligt ut med vår fjärr. Då får knas-Vilda för sig att hon ska ha låsta framben - i sitt/ligg! Av alla skiften! *suuuck* Nå, vi nötte på, med Elin bakom, externbelöning bakom. Avstånd ett par meter. Och visst, det känns riktigt hyggligt. Nöta på, nöta på...

Skall. Flera täta, fina skall-serier! Men stilla sitter hon inte...

Framåtsändande och metallapportering glömde vi bort. Körde metallen hemma på köksgolvet efteråt. Tycker att lite av tveksamheten från tungapporten smittat av sig, gripandena är sämre än de varit. Får inte glömma bort att träna metallen. Dessutom ska jag kanske varva ettkilos och tvåkilos-apporterna?