Äntligen tittar det fram några bara plättar i skogen!

Vi körde sökpremiär i dag och för säkerhets skull hade jag med mig Gunilla på axeln. Hon lät jättebestämd och påminde mig om att inte göra för svåra övningar efter vintervilan. Så det blev sex skick med tydlig synretning (förutom på ett par motvindsskick, där hon tydligt visade att hon hade figge i näsan). Däremot så körde vi resten rätt tävlingslikt - markering, kopplade påvis, intransport av figurant. Kändes alldeles lagom. Svårt att misslyckas med, men en bra påminnelse om vad sök är.

Vid fikapausen fick Vilda sig en dust med tungapporten (ettkilos, men ändå). Katti värmde upp henne lite med den. Sedan testade jag en ny grej - klättring över stock med ettkilos! Faktiskt en rätt bra övning, då Vilda fick lägga en hel del fokus på klättringen och inte bara kunde fundera på grejen i munnen.

Sedan gjorde jag, min vana trogen, ett illa planerat uppletande... Fattar inte när jag ska lära mig. Fyra plastprylar, fullstor ruta. Vallade inte gick bara runt i bakkant och kastade in grejerna. Vilda tittade på. Böev ju helt fel, hon sprang ju direkt till fel ände av rutan när jag skickade henne, eftersom det var där jag nyss kom ut! Sedan var spåret hyperintressant. Suck. Nåja, hon plockade in två av fyra saker, sedan hjälptes vi åt med de andra två. Blit lätt irriterad på att jag fortsätter slarva med uppletandet.

Efter en härlig långpromenad gjorde vi ett stopp på skjutbanan på hemvägen. Platsliggning med tre skott, inget problem.

F ö är hon i höglöp, och mest fokuserad på kärlek just nu...