Fortsatt sparlåga, förkylning i hela familjen, jobb, löp...

Men jag har i alla fall kommit mig för att anmäla till tävling! Det blir en lydnadstrea på Kristi Himmelfärdsdagen. Jag hade tänkt köra en tvåa, bara för att kunna ta tag i hennes flippade apporteringar på tävling. Men jag klarade inte av att motivera mig. Satsar på trean i stället och får se hur långt hon håller. Det som gör mig mest tveksam är att det är så otroligt kladdigt och otrevligt på backen överallt, jag skulle vilja börja baklängeskedja programmet nu. Hoppas det hinner torka upp på klubben i tid före tävlingen.

Träningsmässigt:

- Fot. Tränat stegförflyttningar, vändningar, sakta marsch. Också kör lite längre program för att förebygga belöningsfrustration. Riktigt bra går det just nu.

-Sättande under gång. Jomen, idag fattade hon hyggligt bra även i fotposition. Annars har hon envisats med att förstå orden perfekt när jag backar (sitt, ligg, stå - rätt varje gång) men missa sättandet 99 gånger av 100 från fotposition. Gissar att det beror på något DK jag omedvetet gör? Nå, nu verkar det lossna. Kanske till och med kan få upp en skaplig säkerhet på en månad..?

- Vittringsprov. Har tränat jättemycket att bära och apportera vittringspinnen, för att få bort plockighet och tugg. Budskapet har nog gått fram, för nu bär hon den snyggt för det mesta. Frågan är om hon kommer ihåg att göra det i slutet av ett helt långt trean-program...

- Fjärren. Kommer faktiskt ihåg att träna den. Känner mig riktigt nöjd nu!

-Tungen. Testade att köra ettkilos i skogen. Blir så grymt less på hela momentet! Med tvåkilos är Vilda jätteplockig, lyfter, släpper, griper, tar omtag, rullar den framåt - och så, när hon är hos mig, då lyfter hon upp den snyggt... HUR ska jag få bort det? Teorin just nu är att backa till ettkilosapporten och bygga muskler och självförtroende med den. Och att köra i terräng, så apporten inte kan rullas "i mål". Få se om det hjälper. Hon bär den ju snyggt hela vägen ibland, men alldeles för sällan. Ett stort problem i momentet är att jag blir så irriterad till slut när Vilda strulat länge nog. Och en sur matte är knappast rätta medicinen för att få Vilda att vilja bära... Med Daisy fick jag till tungen genom att kampa med den, men jag klarar inte det med Vilda. Jag lägger för mycket tryck på henne så hon vill inte kampa alls. Hmmm. Tips, någon?

Plockade fram sökprylarna i dag och körde två skick på heldold figge. Inser att om jag ska kunna tävla sök i början av maj så bör den detaljen funka! Gjorde det väldigt lätt för Vilda, lät henne se när figgen gick och gömde sig, tog sedan undan henne en pyttestund innan hon fick springa och markera. Då tog hon rullen utan problem båda gångerna. Lätt men bra start!

I går och i förrgår - lite stegförflyttningar (välbehövligt), vittringsprov med andras pinnar (funkade, men tog längre tid än vanligt), fjärr med en "tävlingsledare" med prasslig jacka som viftade vilt med armarna bakom ryggen (fungerade förvånansvärt bra) och lite kryp. Och lyft av tungen. Grundkonceptet annars är just nu vila, jag tänker att hon ska få ha sina löphormoner i fred, plus att en liten viloperiod då och då brukar få momenten att "sätta sig". När snöslasket försvinner vill jag köra på lite mer med längre program, länkningar av moment och tävlingslika former. Så ska vi hinna vila är det dags!

Roligt värre fick Vilda i alla fall i dag när en av hennes valpar kom på besök! Lilla Svea från Gävle hälsade på. 

Idag blev det besök hos frissan i stället för träning. Och nu är hon så snygg att jag inte vill smutsa ner henne det första jag gör... :0)
Glädjande nog har Vilda börjat löpa! Jag hade förträngt det där med löp, men inser nu att vi lätt kunde ha missat en rejäl del av tävlingssäsongen om hon kommit igång om några veckor. Nu hinner hon i stället bli klar innan den första inplanterade tävlingen. Toppen!

Förkylt var det här och inte riktigt träningsläge. Har i alla fall kört lite kryp och fjärr inomhus. STyrelsemöte ikväll, om far & son kommer hem i tid kanske jag plockar med Vilda och försöker hinna med lite framåtsändande!

I dag blev det ännu mer "softa på klubben". Hade bebis med, så det blev mer kaffe än träna. Men en liten stund var jag effektiv i alla fall!

Framåtsändande. Måste skaffa mig en plan för tempoförändringen! Har testat att köra "sakta" inomhus och jovisst, det skulle väl kunna gå. Om jag uppbådar tålamod. Hade en fundering på att köra lina på henne och provade det idag. Störde alldeles för mycket. Skulle säkert gå att få till så småningom, men kändes spontant som en onödigt lång omväg. Fastnade till slut för "godis på lock" där jag vill att hon ska slå om tempo (någon meter före gruppen). Kombinerade det med "sakta"-kommando, och visst blev det riktigt bra! Fullt ös till godiset (förstås!) och därefter promenadtakt. Frågan är bara i vilken utsträckning hon förstår vad hon gör. Ska i alla fall testa detta ett tag. Planerar att byta ut godislocket mot target rätt snart, och sedan ta bort det helt och i stället bara säga sakta. För att, förhoppningsvis, så småningom få det att fungera av sig själv. Hmmm...

Tungen. Blääää. Jodå, hon lyfter upp den fint vid mig. Men så fort jag lägger den en bit bort så rullar hon den till mig först och lyfter sedan. Varför slita ut sig i onödan, typ! Nu testade jag att låta henne lyfta den vid mig och sedan backa ifrån henne, så hon fick kämpa och bära en bit. Kanske bra...

Metallen. Den hämtade hon tyst och fint i dag. Varierande tempo, allt från fullt ös till spänstig trav. Duger.

Kryp. Ligger fortfarande på 70-80 % bra. Frustrerande.

Gjorde nog inget mer.

Har nog tränat mer lydnad de senaste månaderna än jag gjort i hela mitt liv tidigare...   Näe, kanske inte, men det känns så!

I dag:

Började med ett rätt långt ff-program. Förutom att Vilda plötsligt fick för sig att det var belöningsdags och drog till externbelöningen så gick det riktigt hyggligt. Hon håller positionen fint, har en skaplig uthållighet och känns så balanserad och bra. Lite slarv i svängarna, ska lägga in mer sånt. Men som totalupplevelse var det ett trevligt fritt följ!

Följde upp med att baklängeskedja metallen-vittringen-fjärren. Med behagligt resultat. Vilda gjorde momenten bra och byggde inte på sig någon belöningsfrustration alls. Enda kruxet var ett startskall på metallapporteringen. Jag var inte beredd utan lät henne fullfölja. Gjorde sedan om, då var det inga problem. Vittringen - fortfarande lite tugg, men väldigt stabil diskriminering. Fjärren - riktigt bra! Elin påpekade att jag nog håller handrörelserna för länge, precis sådant som är så lätt att missa själv. Ska tänka på det.

Sedan blev det bil-vila för Vilda medan vi körde Freda.

Därefter sittande i grupp och platsliggning, också utan komplikationer. Och så passade jag på att utnyttja mina träningskompisar till en budföring med störande person (fejkad skytt!) på mitten. Det gick inte alls! Vilda valde fel person gång på gång, hade inte alls fokus på vem hon hälsat på. Tröstar mig med att det var vårens första budföring. Gäller bara att man fortsätter träna det, eftersom vi inte är ur lägreklass i söket. Sedan framåtsändande, ville egentligen bara vänja henne vid gruppen. Så jag gjorde framförgående mellan Elin och Hanna ett par gånger, kopplade sedan lös och skickade utan några krav på avstånd. Ville bara ha bra riktning och att hon gick mitt i gruppen. Uppnåddes! Hade det varit "på riktigt" så hade jag fått avdrag för alldeles för långt avstånd, hon var nog uppe på 20 meter. Dags att träna med lina..?

Körde ruan ett par gånger och hon valde så fin position. Snuttan! Testade att gå igenom rutan, förbi henne, innan belöning för att göra det som ett helt moment men inte för stereotypt. Kändes bra. Enda lilla kruxet nu är att hon sätter eller lägger sig rätt snabbt... Tänker inte bry mig så mycket om det, tror jag.

Fortsatte med att åka upp till klubben och träna passivitet (=fika!). Faktiskt nyttigt det också. Allra allra sist körde vi hopp-apportering, vilket flöt på rätt fint för Vilda. Borde inte bli några problem.

Sammanfattningsvis en trevlig dag där Vilda låg helt rätt i energi hela tiden och gjorde jättefint jobb. Ingen var stressad, allt var liksom trevligt och bra!