...inte! Men hundträningen fortsätter gå på lite lågvarv. Jag gör annan nytta och Vilda försöker lista ut hur hon ska kunna para sig med Daisy. *suck*

Fick i alla fall till ett litet minisök inomhus i dag. Fyra skick. Första en heldold med full synretning, för att göra det lätt för Vilda att markera. Fungerade! Skick två var en halvdold, inga problem. Skick tre en heldold nära där den halvdolda varit. Lite klurigt för Vilda att lokalisera och den första markeringen köpte jag inte. Efter intensivt letande så fick hon den riktigt bra. Det var ett stort framsteg att hon faktiskt vågade markera trots en viss osäkerhet. Skick fyra, heldold, var klockren.

Känns ju lovande att hon faktiskt markerar heldolda! Och att jag gett henne så lätta uppgifter att hon lyckats! Jag kanske lär mig, jag också... :)

I dag var det baklängeskedjning av trean. Vi jobbade oss igenom så vi körde från hopp-apport till fjärren. Hur det gick? Blandad kompott! Inga problem att köra momenten i rad. Fin fjärr alla gånger utom en, då hon kom knallande! Metallen - Spänstig trav. Vittringen - fel pinne första gången... Tror det beror på att jag kört mkt apporteringsträning med vittringspinnarna för att få bort tugget. Riktigt fint resten av gångerna. Hopp-apporteringen tror jag t o m en grinig domare hade gett tio för! Så, sammanfattningsvis, kan det gå lite hur som helst, det här! :0)

Var på bibblan och lånade Mette Klavenes bok "Lyckas med din hund i brukslydnaden". Tyckte jag behövde inspiration till tungen-eländet. Och det fick jag, men på ett oväntat sätt. Bläddrade snabbt fram till avsnittet om tungapportering, Problemlösning. Hittade rubriken "Rullar apporten när den ska gripa" och började läsa. Första meningen lyder: "Smarta hundar kan försöka att rulla apporten." Och genast blev jag lite gladare!   Mitt problem är kanske helt enkelt att jag har en smart hund (med halvtaskigt gripande, men ändå!).   

Sätten att jobba med tungen var ungefär de jag kommit på själv, så det var just den där lilla humörhöjande meningen som blev den största behållningen. Körde sedan ett litet minipass med ett kilosapporten i terräng och det blev rätt bra. Ska nöja mig med den ett tag framöver och lägga alla planer på högre-tävlande på is till i höst.

Kompletterade med några inkallningar, växlade med ställande och "varsågod"-kommando till leksaken bakom. Lite kryp och en budföring tog vi oss också för. Och ett plutt-uppletande. I morgon blir det lydnad med fokus på trean!

Fortsatt sparlåga, förkylning i hela familjen, jobb, löp...

Men jag har i alla fall kommit mig för att anmäla till tävling! Det blir en lydnadstrea på Kristi Himmelfärdsdagen. Jag hade tänkt köra en tvåa, bara för att kunna ta tag i hennes flippade apporteringar på tävling. Men jag klarade inte av att motivera mig. Satsar på trean i stället och får se hur långt hon håller. Det som gör mig mest tveksam är att det är så otroligt kladdigt och otrevligt på backen överallt, jag skulle vilja börja baklängeskedja programmet nu. Hoppas det hinner torka upp på klubben i tid före tävlingen.

Träningsmässigt:

- Fot. Tränat stegförflyttningar, vändningar, sakta marsch. Också kör lite längre program för att förebygga belöningsfrustration. Riktigt bra går det just nu.

-Sättande under gång. Jomen, idag fattade hon hyggligt bra även i fotposition. Annars har hon envisats med att förstå orden perfekt när jag backar (sitt, ligg, stå - rätt varje gång) men missa sättandet 99 gånger av 100 från fotposition. Gissar att det beror på något DK jag omedvetet gör? Nå, nu verkar det lossna. Kanske till och med kan få upp en skaplig säkerhet på en månad..?

- Vittringsprov. Har tränat jättemycket att bära och apportera vittringspinnen, för att få bort plockighet och tugg. Budskapet har nog gått fram, för nu bär hon den snyggt för det mesta. Frågan är om hon kommer ihåg att göra det i slutet av ett helt långt trean-program...

- Fjärren. Kommer faktiskt ihåg att träna den. Känner mig riktigt nöjd nu!

-Tungen. Testade att köra ettkilos i skogen. Blir så grymt less på hela momentet! Med tvåkilos är Vilda jätteplockig, lyfter, släpper, griper, tar omtag, rullar den framåt - och så, när hon är hos mig, då lyfter hon upp den snyggt... HUR ska jag få bort det? Teorin just nu är att backa till ettkilosapporten och bygga muskler och självförtroende med den. Och att köra i terräng, så apporten inte kan rullas "i mål". Få se om det hjälper. Hon bär den ju snyggt hela vägen ibland, men alldeles för sällan. Ett stort problem i momentet är att jag blir så irriterad till slut när Vilda strulat länge nog. Och en sur matte är knappast rätta medicinen för att få Vilda att vilja bära... Med Daisy fick jag till tungen genom att kampa med den, men jag klarar inte det med Vilda. Jag lägger för mycket tryck på henne så hon vill inte kampa alls. Hmmm. Tips, någon?

Plockade fram sökprylarna i dag och körde två skick på heldold figge. Inser att om jag ska kunna tävla sök i början av maj så bör den detaljen funka! Gjorde det väldigt lätt för Vilda, lät henne se när figgen gick och gömde sig, tog sedan undan henne en pyttestund innan hon fick springa och markera. Då tog hon rullen utan problem båda gångerna. Lätt men bra start!

I går och i förrgår - lite stegförflyttningar (välbehövligt), vittringsprov med andras pinnar (funkade, men tog längre tid än vanligt), fjärr med en "tävlingsledare" med prasslig jacka som viftade vilt med armarna bakom ryggen (fungerade förvånansvärt bra) och lite kryp. Och lyft av tungen. Grundkonceptet annars är just nu vila, jag tänker att hon ska få ha sina löphormoner i fred, plus att en liten viloperiod då och då brukar få momenten att "sätta sig". När snöslasket försvinner vill jag köra på lite mer med längre program, länkningar av moment och tävlingslika former. Så ska vi hinna vila är det dags!

Roligt värre fick Vilda i alla fall i dag när en av hennes valpar kom på besök! Lilla Svea från Gävle hälsade på. 

Idag blev det besök hos frissan i stället för träning. Och nu är hon så snygg att jag inte vill smutsa ner henne det första jag gör... :0)
Glädjande nog har Vilda börjat löpa! Jag hade förträngt det där med löp, men inser nu att vi lätt kunde ha missat en rejäl del av tävlingssäsongen om hon kommit igång om några veckor. Nu hinner hon i stället bli klar innan den första inplanterade tävlingen. Toppen!

Förkylt var det här och inte riktigt träningsläge. Har i alla fall kört lite kryp och fjärr inomhus. STyrelsemöte ikväll, om far & son kommer hem i tid kanske jag plockar med Vilda och försöker hinna med lite framåtsändande!

I dag blev det ännu mer "softa på klubben". Hade bebis med, så det blev mer kaffe än träna. Men en liten stund var jag effektiv i alla fall!

Framåtsändande. Måste skaffa mig en plan för tempoförändringen! Har testat att köra "sakta" inomhus och jovisst, det skulle väl kunna gå. Om jag uppbådar tålamod. Hade en fundering på att köra lina på henne och provade det idag. Störde alldeles för mycket. Skulle säkert gå att få till så småningom, men kändes spontant som en onödigt lång omväg. Fastnade till slut för "godis på lock" där jag vill att hon ska slå om tempo (någon meter före gruppen). Kombinerade det med "sakta"-kommando, och visst blev det riktigt bra! Fullt ös till godiset (förstås!) och därefter promenadtakt. Frågan är bara i vilken utsträckning hon förstår vad hon gör. Ska i alla fall testa detta ett tag. Planerar att byta ut godislocket mot target rätt snart, och sedan ta bort det helt och i stället bara säga sakta. För att, förhoppningsvis, så småningom få det att fungera av sig själv. Hmmm...

Tungen. Blääää. Jodå, hon lyfter upp den fint vid mig. Men så fort jag lägger den en bit bort så rullar hon den till mig först och lyfter sedan. Varför slita ut sig i onödan, typ! Nu testade jag att låta henne lyfta den vid mig och sedan backa ifrån henne, så hon fick kämpa och bära en bit. Kanske bra...

Metallen. Den hämtade hon tyst och fint i dag. Varierande tempo, allt från fullt ös till spänstig trav. Duger.

Kryp. Ligger fortfarande på 70-80 % bra. Frustrerande.

Gjorde nog inget mer.