Bloggar från mobilen och det går tydligen inte att plocka upp o fortsätta på ett inlägg i den. Så - det här är fortsättningen på inlägget nedan!
Spårupptaget var jättefint, riktningsbestämningen likaså. Ett helt ok spårarbete, en missad pinne men ändå bra. Spetsvinkeln tog hon superfint. Men efter ca halva spåret hände något, jag är osäker på vad. Tror att hon blev nyfiken på vilt. Tok blev det, och eftersom jag inte hade snitslat så blev jag jätteosäker. Bestämde mig för att backa tillbaka. Problemet var att jag då antagligen, vid något tillfälle, hindrade henne från att ta spåret. Och det gjorde henne jätteosäker. (Hon var så svårläst att jag inte ville riskera att släppa på henne på fel ställe och ge henne cred för ett viltspår eller skenspårning, ville hellre backa tillbaka till "säker mark"). När vi väl var tillbaka på en punkt där jag visste att spåret gick så var hon väldigt osäker. Vi hade strulat massor, spåret var säkert en halvtimme äldre och hon har aldrig varit med om det förr. Ytterst tveksamt och med mycket störtning tog hon sig genom den del vi redan spårat. Men sedan kom belöningen! Nu skippade hon helt att strula i "strulpartiet", tuffade bara på resten av spåret. Tjoho! Men jag lovar att både hund o matte var trötta när spåret var klart. Hoppas verkligen att jag valde rätt sätt att tackla problemet. Alternativet hade varit att bara ta henne av spåret. Få se nästa gång... Då ska jag i alla fall snitsla!!!

Ljuvlig sommarkväll. Först ett uppletande, tre föremål in snabbt och elegant, det fjärde tog en stund men vilda jobbade med full intensitet, kom direkt på inkallningarna och gick ut fint när jag skickade om henne. Nöjd!
Sedan ett spår som jag själv gått ut, liggtid nästan två timmar. Spårupptag på 10-15 meters djup. En spetsvinkel, lite brötig terräng, f ö inga konstigheter.

Här kommer en snutt på vår träning av tungapporten. Det enda som Vilda gör riktigt bra är avslutningen - då lyfter hon upp den med högburet huvud och sätter in sig hyggligt i position. Problemet är att hela vägen fram tills dess är ett strul av idel omtag och tjafs. Lyfter hon upp den tidigare så bär hon den någon meter, men med så löst grepp att den glider mot hennes kind efter 3-5 meter och då släpper hon den. Och så håller det på...

Eftersom hon alltid får in den till slut så har jag belönat, med förhoppningen att hon ska få bättre självförtroende och med tiden bättre teknik. I stället verkar hon ha lärt sig att det är såhär en tungapportering går till. Bara man lyfter upp den när man kommit fram så är det ok! 

På slutet av filmen ser man hur jag försöker få henne att lyfta den och sedan gå med den "riktigt" en bit innan hon får komma in och sätta sig. 

Tips, råd, idéer..?

För att riktigt förstärka hur uselt träningen gått lägger jag med några månadsgamla snuttar, som jämförelse.

Heja oss! :)

...men lyckad träning blev det idag! Måste ju passa på att träna med Elin när hon är hemma på besök! Dessutom så var det klockrent träningsväder. Vi får vila någon annan gång...
Uppletande: lättsprungen skogsruta, fem föremål ut, bröt planenligt efter fyra. Körde bl a med hockeypuckar. Vilda jobbade återigen superfint, jag är så glad! I mitt tycke ett tävlingsmässigt bra uppletande. Film från mobiltelefon finns, typiskt nog verkar bara det sista av klippen ha blivit riktigt uppladdat. Jaja, vi börjar med det får vi se om jag orkar joxa med de övriga någon annan dag. Man ser hur hon är ute i rutan och letar, kommer in tom. Hon har vid det här laget täckt av rutan riktigt bra, men behöver pga vinden gå utanför vallningen för att få sista föremålet, som ligger i bortre hörnet. Jag skickar om henne, hon jobbar jättefint i vinden och kommer in med föremål nummer fyra. Klart! Duktig Vilda!

ah, nu verkar de andra klippen funka: 

Spåret: klockrent spårupptag, gick ut fint (vilket iofs inte var så svårt, motvind!) riktningsbestämde lugnt, fint och rätt! Plockade alla pinnar och hade bara problem vid en grusväg. Roligt och lyckat spår!

Gahhhh, tungen är verkligen tuff för oss! Oförtjänt, tycker jag, eftersom det känns orimligt att hon ska bära två kilo. Men nu är det det som gäller, bara att gilla läget. Och visst, hon släpar in den, men med tusen omtag. Jag har testat olika träningsmetoder:
Träna mycket enkilos (föll på att skillnaden mellan ett och två kilo är för stor. Ettkilostungen är enkel för Vilda och förbättrar inte hennes tvåkilos-apporteringar)
Sitta nära och träna lyft med tvåkilos (jodå, funkade, men vi kom aldrig vidare).
Låta henne släpa in tvåkilostungen och tro att hon med erfarenhet ska lära sig ta bättre grepp och få in den utan omtag (katastrofal strategi, har snarare lärt henne att man kan joxa hur mycket som helst med apporten och ändå få godis).

Nu har jag hamnat i att jag nog måste förklara för hemne att det finns ett "rätt" och ett "fel" sätt att apportera tungen. Känns väldigt känsligt och svårt, krävs ju massor av självförtroende och "jäklar anamma" hos hunden för att fixa detta. Men jag testar. Står nära mittemot henne, hon får lyfta den och så backar jag några steg innan jag belönar. Strular hon för mycket i gripandet så får hon börja om. Får se hur det går...
Tränar dessutom skall (bakslag - hon har börjat lägga in morrningar) och saktagående. F ö vilar vi.

Igår tävlade vi en lydnadstrea med riktigt uselt resultat. Vilda är ursäktad, hon kämpade men förutsättningarna var sämsta möjliga. Först fem dagar i sträck med stenhård träning - sök, uppletande och lydnad. På det värme och strålande sol. Hon var helt slut, och jag ångrar bara att jag inte bröt. Det blev helskumma fel i nästan vartenda moment ( och det enda moment Vilda satte klockrent sabbade matte!).
Sittande i grupp: lade sig nästan direkt
Platsliggning: dk sättande
Fritt följ: ofokuserad till och från, konstiga fel som att lufta rejält.
Sättande under gång: jättefint, men då vänder jag på huvudet och kollar att hon satt sig! Hallå...
Inkallning med ställande: riktigt snyggt, förutom att hon voffade till.
Rutan: snabbt, bra placering, skall, dk läggande, tjuvstart på inkallningen...
Hopp-apport: brukar hon alltid höra tiomässigt men nu släppte hon apporten en halvmeter från mig! Låg förvisso en kvarglömd/tappad godis där, men ändå. Eftersom hon hade två nollor bad jag inte att få göra om.
Metallapport: tramsigt hela vägen, släppte en halvmeter framför mig...
Vittring: valde pinne fint, apporterade hyggligt, lite bus på slutet, spottade ut i förtid. Hallååå - från att aldrig ha gjort så ens på träning till att köra det på alla tre apporteringarna?! Trodde hon att det var jag som gav henne godiset första gången hon spottade ut, eller vad??
Fjärren: missade ett skifte, plus uppsättandet när jag kom tillbaka. Ingen framflytt.
Trots mediokra poäng fick Vilda en åtta i helhet för sin attityd. Gladde mattehjärtat!
Nu ska vi ta lite semester från träningen, har jag tänkt. Kanske pyssla lite med högrelydnaden i lugn och ro. Och se till att tänka igenom tävlingsrutinerna ordentligt!

Oj, ska försöka sammanfatta tre lägerdagar samtidigt som dottern är vaken och vild! Det får bli en kortvariant, men ändå förhoppningsvis stöd för minnet.

Söket:

Har kört ganska likartat i tre dagar. Cirka 150 meter bana, blandat tomslag och träffar. Som mest tre (eller var det fyra..?) tomslag på rad. Två av dagarna körde jag hitteövningar, en dag med markering. I stora drag så har Vilda gått ut fint på djupet, däremot har det varit påtagligt glest med framslag! Terrängen har varit varierad: en dag med väldigt öppen skog på höger sida och kraftig nedförsbacke på vänster (för mitt eget minne: Glössbo), en dag med 90 % lättsprunget, 10 % supertäta träddungar (Mohed) och en bana med rätt mycket blåbärsris och skvattram, plus en hel del sten på ena sidan (Mohed).

Det blir väldigt tydligt att hon har problem med första skicken, och att den nuvarande strategin, med träff-träff i hörnen inte funkar alls. Det som händer är att hon är övertaggad, drar 90 grader höger, får figgens spår och hittar/blir belönad. Nu ska jag köra följande varianter:

- tomt i hörnen och belöning med figge på skick tre eller fyra  alternativt

- lämna figgen kvar redan när vi vallar rutan och låta Vilda gå som första hund alternativt

- be sista figgen på föregående hund följa bakre baslinjen tillbaka till första hörnet.

Då borde vi komma vidare!

Ska också komma ihåg att skicka snett bakåt i starterna, så jag ökar chansen att täcka in hörnen (beroende på vind, förstås).  

Inte glömma att köra heldolda, det gjorde vi inte nu och det blir lätt bortglömt.

Vad mer? Kommer inte på så mycket mer specifikt. Det kändes som att Vilda mognade massor i söket under de här dagarna, vi fick hitta tillbaka igen efter fiaskot vi hade före lägret. Hon har fått tillbaka tron på att det finns figuranter därute, och hon verkar också se en poäng i att lyssna på matte (åtminstone för det mesta!). Markeringarna har fungerat fint, inget strul med nygamla rullen. Inte en tendens till bristande motivation i ett enda skick. Bra tempo, bra vägval. Är glad att jag vågade låta henne gå så mycket, och så pass många tomslag. Har också lagt en hel del dubbelfiggar som hon rett ut fint. Låta detta sjunka in så kommer vi att vara riktigt redo för högre klass i höst!

Uppletandena har hon skött så fint att matte blivit snudd på tårögd!

Körde jättekuperat i förrgår (fem saker utlagda, bröt efter fyra in) och fält i går (sex ut, fem in). Hon fattar vad hon ska göra, behåller tempot genom hela uppletandet och har nosen påslagen. De här dagarna har det faktiskt varit ett helt färdigt moment - som skulle ha fått bra betyg på tävling. Extra kul med andra personers saker och vittring.

Lydnaden har vi tränat minst på. Men visst, vi har repeterat lite treanmoment och tragglat på med högrelydnaden. 

Minns knappt...

Sammanfattningsvis en supredupertoppen-vecka, där jag haft riktigt roligt med min fina hund och alla trevliga människor och deras härliga vovvar. Det har varit varmt, soligt, vi har svettats massor men aldrig gett upp! :)

Nu ska jag sova och ladda inför morgondagen, då vi ska tävla lydnadstrean. Låter väl som en fin uppvärmning för en tävling..? Äh, den är på hemmaplan så klart vi ska testa. Men jag har inte alls hunnit med de momenten, Vilda borde väl vara lite sliten i alla fall, etc etc, så mina förväntningar är inte superhöga. Å andra sidan kan hon alla moment, så vi är inte chanslösa heller.

Sedan är planen SEMESTER, åka ut till stugan, ha träningsvila! Så det så!! För nu har jag inte en enda tävling inbokad!

Träna lite kondition (gäller oss båda - den ena ska skaffa, den andra ska bibehålla!), smyga ut på kvällarna när barnen sover och träna på tungapporten och saktagående. Inte mer än så. Lovar.

Kort:
Körde samma sökbana som vi nyss haft problem på (olberget). Men nu med ett lite smartare upplägg! Körde bara hitta-övningar, så hon fick direktbelöning på varje slag. Dubbelfigge på ett av slagen. Och Vilda gick så fint, bra tempo, motiverad, och letade verkligen i alla kluriga legor. Fick bl a en hög figge, men ffa svårigheter pga av alla stora stenar som vinden snor runt. 150-200 meter och full motivation! Inga problem med djupet, några omskick men utan större konstigheter. Bra hund!
Sedan ett upplet på äng. Kraftig vind. Svårt, tyckte hundarna. Till Vilda lade jag ut fem föremål och lät henne hämta in fyra. Så roligt att se att uppletandepoletten trillat ner! Nu jobbade hon med bra intensitet och tempo hela tiden, trots att hon fick slita en bra stund. Bingo!! Enda "missen" var en skumgummigrej som nog gav väldigt lite vittring. Vilda hittade den, tog den efter lite tvekan, men bestämde sig sedan för att den inte gilldes. Så hon släppte den och letade vidare. För övrigt väldigt fint, jag är så glad över dagen!!