Inlägg publicerade under kategorin Sök

Av Anna Svensson - 20 november 2011 16:05

Det blev bara ett stillsamt duggregn idag och det tål till och med jag!

Hade planerat att köra sök på ett ställe där man får ut ca 100 meter ruta. När rutan var nästan färdigvallad såg jag en orange kepa lysa inne i skogen och insåg att det satt två jägare med bössor där... Det blev till att snitsla ner och åka till ett nytt ställe. Nu valde vi Olberget (igen... Men där verkar det vara färdigjagat).

Körde ca 200 meter bana, båda sidor om vägen. Ca 60 meter djup. Tio skick till Vilda.

Eftersom duktiga Olle hittade hennes borttappade sökrulle när han promenerade längs stigen så fick hon ha finrulle idag! Men den var blöt efter att ha legat ute, och därmed tyngre, så hon märkte den på ett annat sätt än tidigare. Tog den spontant en gång på stigen, jag plockade ut och sa snällt men allvarligt "nej" och sedan sprang hon på utan att bry sig. Vi körde poppar och hade stighållare, fungerade smidigt och fint. Jag jobbar på att få ner storleken på Vildas poppar. Hon fokuserar så fint rakt ut i skogen. Samtidigt är hon pytteliten och det är svårt att veta vad hon klarar av att se. Men ganska ofta hade vi bara en viftande arm eller en annan mindre popp. Försökte ha ca 20 meters framslag hela tiden.

Jag minns inte så mycket av de olika skicken, men sammanfattningsvis kan man säga följande:

- Jättefokuserad rakt ut. Inga spårningstendenser, inga tendenser att kolla gammellegor.

- Vid andra skicket kom hon in med sin fasta rulle i munnen! Jag chansade och skickade henne på påvis, då kom hon in med lösrullen. Så jag trodde att hon blindat på den första. Men det visade sig att hon varit ända fram till figgen redan första gången, men vänt snabbt igen och sprungit tillbaks till mig. I bästa fall plockade hon sin fastrulle där! I sämsta fall hade hon greppat den redan innan, det får jag aldrig veta. Hon rörde den i alla fall inget mer under söket, så jag tror faktiskt att det var en riktig markering hon gjorde!

- Vid ett av skicken bland stenbumlingarna låg figgen ca 15-20 meter bakom ett gäng gigantiska stenar som blir som en bergvägg ca 40 meter ut. Ett naturligt stopp för hunden, och precis där missade Vilda poppen. Första skicket gjorde hon ett jättefint sökslag (med ca 20 meters framslag, YES!) men vek före bumlingarna och kom alltså in tom. Jag skickade om (utan ny retning) och då letade hon sig ut hela vägen på djupet. Härligt!

- Över huvud taget hade hon flera skick på rejält djup där det verkligen var stenklättring och terräng som gällde. Det är så härligt att se hur hon håller i och letar sig fram hela vägen, utan en tanke på att ge upp. Dessutom tycker jag att hon håller riktningen bra, hon letar i ett område hyggligt rakt ut från mig. Duktig, duktig tös!

- På de få figgar som hon missade poppen jobbade hon sig ut jättefint ändå. Inget vimsande.

- Fina, fina markeringar med flera spontana framslag på ingången med rullen!


Dagens minus:

- Startskall på ett par av skicken, om det blir lite för mycket popp...

- Lite trög på ett par av påvisen, väntade in mig på ett sätt som hon inte brukar. Å andra sidan brukar inte jag vara fullt så långsam heller...



Illamåendet och tröttheten har bytts mot foglossningar, som särskilt straffar mig när jag går i knölig terräng. Så jag fick vara stighållare för det mesta idag, och slapp valla på de värsta ställena. Däremot måste jag ju skutta efter Vilda i påvisen, det kommer jag inte undan. Få se hur länge till jag är terränggående över huvud taget. Börjar bli lite orolig... Tack vare en jättetrevlig sökgrupp så funkar det i alla fall än så länge.


Nu ska jag försöka bestämma mig för om jag ska satsa på lydnadsträning i ridhus eller tovutredning och bad ikväll... Om inte familjen tycker att jag hundat färdigt, förstås! :0)


Av Anna Svensson - 19 november 2011 16:28

I dag fick vi revansch, jag och Vilda! Körde en halvdag i skogen och där kommer hon verkligen till sin rätt. Skulle egentligen spåra, men under liggtiden passade jag på att köra några sökskick. Vår sökdag är i morgon, men då ska det kanske bli busväder. Nu har hon i alla fall fått lite sök i kroppen i helgen...

Det blev bara tre skick, men i tuff, stenig terräng med uppförsbacke. Poppar på alla tre. Ca 60 meters djup. Ovallad ruta, i halva hade jag och Vilda varit ute och promenerat, i andra halvan var det helt utan vittring.

Skick ett gick hon rakt ut fint på djupet, fick spåret i näsan, följde det ca 20 meter men släppte det sedan innan hon hann få utdelning (puh!). Vek tillbaka och fick då figgen i näsan, tog henne fint i vind.

Skick två hade jag svårt att hitta ett lämpligt ställe att ställa Vilda där hon kunde se poppen. Men det var roligt att se hur fokuserat hon ställde upp sig, med blicken rakt fram, varje gång jag bytte ställe (det blir så när man bara är två...). Rakt och fint skick utan konstigheter, klockren markering. Lite dåligt framslag vid återgången.

Tredje skicket fick stackars figgen klättra upp på en bautasten. Tanken var att vänja Vilda vid hög figurant, och planen var att ge henne en lätt ljudretning. Tyvärr klantade jag till allt och dök upp med henne medan figgan höll på att klättra, så hon fick en kraftig synretning. Tog undan henne en stund så hon åtminstone fick en form av minnesbildsövning. Supermotiverad ut och löst eskicket så fint.

Därefter gick vi raka vägen och tog spåret (rätt osmart) så hpn var lite högt i varv. Gjorde ändå spårupptaget bra, gick över spåret men vände spontant efter ca en meter. Lite slarv på ett par ställen, men löste svårigheterna fint. Plockade sina pinnar med bra övertygelse. Över huvudtaget ett jättefint spårarbete i bitvis småknölig terräng och med ganska lång liggtid. Sträckan vet jag inte riktigt, ca 500 meter?  

Allra sist gjorde vi inkallning med skott (tvåmansvarianten av budföring med skott!), inga problem, och en platsliggning med skott. Skytten flyttade sig, stod snett framför på första skottet, snett bakom på andra skottet och rakt bakom på det tredje. Ingen som helst reaktion på någon av hundarna (däremot tyckte Freda att det var skumt att hennes matte smög runt i skogen på det där viset och gjorde väl ingen perfekt platsliggning, men det var sekundärt.) Jättenöjd! När hundarna fått rasa av sig lite åkte vi hem. Har också tränat lite kryp i dag, testade för första gången att låta henne krypa flera steg mellan belöningarna. Ser riktigt bra ut, tycker jag nog.

Nu hoppas jag på drägligt väder i morgon så vi kan köra hårt i sökskogen!


Youtubelänk till dagens krypträning: http://www.youtube.com/watch?v=6UIxSxG5ZFg

Skott · spår · Sök · video
Av Anna Svensson - 13 november 2011 15:20

Känner att jag håller på att glida in i någon slags vinterdvala... Har i af hunnit med två träningar i veckan, torsdag och lördag. Inga större nyheter på någon av dem. Vilda jobbar på fint. Rutan fortsätter funka bra när jag kör godis i stället för boll, nu väljer hon rätt position 9 gånger av 10 (peppar, peppar...). Jag försöker också komma ihåg att inte nöta för många repetitioner! I torsdags gick det bra (bara tre!) men igår skenade jag lite och gjorde fem. Men det hanterade hon bra, det var i början av träningen och hon var pigg och fokuserad. Annars blir det det vanliga, fot läggande, ställande - i det sistnämnda har det förresten skett stora framsteg! Jag försöker hitta en "busig" känsla, och det har lett till resultat. Ställandet är både snabbare och säkrare. Apportering, hopp-apport är paradgrenar, inkallningen jättefin. Framåtsändandet kom jag på att det kanske var dumt att köra igång me dinför vintervilan, så jag återgick till framförgåendet, som sitter fint. Hade en rejäl störningsträning igår, det stod massor av koner på planen som Vilda först ville dra till. Dessutom hade vi en busig hund nära "vår" linje. Men hon fixade allt efter en liten stund. Duktig! Platsliggningar hoppar jag nu, för kallt ute. Då måste jag komma ihåg att ta med en filt.


Men så till höjdpunkten - dagens sök!

Vi vallade en riktigt tuff bana (Olberget, för er som också varit där!). Uppförsbake och rejält stenigt på ena sidan, snäll skog på den andra. Vi gjorde knappt 200 meter bana, totalt beräknat för fem skick per sida. Djup ca 60 meter. Eftersom vi bara var tre så fick vi märka ut skickpunkter och legor i förväg, fungerade riktigt hyggligt för det mesta. Och så hade vi walkie-talkies. Vilda hade sitt underbart söta nya sökhalsband med en pytteliten röd svenskrulle i! Tyvärr tappade hon hela alltet efter 3-4 skicket och det återfanns inte, så jag har inga bilder. Bara att göra ett nytt hål i plånboken och skicka efter nytt... Positivt i alla fall att hon inte alls störs av att ha en "vanlig" rulle som hänger och slänger runt halsen.


Skicken, då? Vilda gick så fint! Fullt ös hela tiden, bra markeringar och 4-5 riktigt fina framslag när hon kom in med rullen. Resten av skicken var framslagen av blandad kvalitet, men de 4-5 var riktigt - riktiga! Popparna fungerade fint. Enda bakslaget där var att när hon fick lite för mycket retning på en popp så kom det startskall... Något att se upp med! Att gå ut på båda sidor var inget problem. Inte uppförsbacke och stenig terräng heller. Allra sista skicket på stensidan fick hon verkligen ta sig fram bland stenbumlingar och gjorde det helt självklart. Roligt att se att hon inte mattades något i intensitet, trots att vi körde väsentligt längre och tuffare än vi brukar. Rent uthållighetsmässigt kan jag inte se att ett lägresök ska vara några problem för henne. Sedan är det ju en hel del annat hon ska fixa innan dess - plocka bort popparna, klara tomslag etc etc... Dessutom var det på ett slag på vardera sidan som hon inte såg poppen på, och då blev slagen lite grunda. Men faktiskt rätt fina för övrigt, inte så vimsiga utan mer som ett riktigt sökslag men där hon vek på ca 40 meter.


Nästa pass har jag ingen riktig plan för än, är fortfarande bara så nöjd med dagen!

Av Anna Svensson - 7 november 2011 18:56

Igår hade vi en intensiv dag, med sök, skotträning och lydnad. Jag börjar med det bästa – lydnaden! Det var
premiär för klubbens inomhusträning. Ett halvt ridhus hade vi till vårt förfogande.  Jag har inte varit med på några öppna träningar på evigheter, det har inte stämt med jobbet. Enda hundarna Vilda träffat har varit sökgänget och sina närmaste kompisar. Men jag har ändå haft känslan att hon stabiliserat sig mycket efter andra löpet. Och igår kom kvittot. Hon var grym! Vi var ett femtontal hundar på ett halvt ridhus = ganska trångt. Vilda var ändå helt oberörd av de andra.  T ex när jag körde rutan med henne. Tre-fyra ekipage stod ett par meter (!) bakom rutan. Vilda var helt cool, sprang dit hon skulle och tittade inte ens åt hundarna. 
På slutet av passet bestämde jag mig för att testa framförgående, med hundar till höger och vänster, som tränade allt från inkallning till fot… Hon höll en spikrak linje, jättefokuserad, trots att den närmaste hunden bara var ett par meter bort!  Ja, hon betedde sig mer som en jätterutinerad elithund på fem-sex år, än som en liten 1,5-årsskrutta! (Därav rubriken, när det gäller allt annat har vi lång väg kvar!)

Momentmässigt, då? Rutan var intressant. Jag hade ingen boll med, utan ställde henne i rutan och gick fram
och godisbelönade. Resultatet blev en lite tveksammare start efter några skick, MEN betydligt bättre precision i placeringen i rutan. Tror faktiskt att det kan vara ett  vinnande koncept med henne.

Sedan körde vi igenom det vanliga, ställande, läggande, fot, tvåan-fjärren, inkallning utan några konstigheter.  Framförgåendet, som jag redan nämnt, och som var kanon. Hade också ett sittande och ett liggande i grupp. Under sittande i grupp sprang hunden närmast Vilda till sin matte. Vilda rörde inte en min. Kändes bra!

Men dagen började inte i ridhuset, den började i sökskogen. Vi var bara två idag, så det blev av naturliga skäl en
sida. Vilda fick fortsätta med pop-uper på 60 meters djup. Första skicket var en blandning av katastrof och succé… Hon drog ut ca 40-50 meter, när hon inte fick figgen där så tog hon till sin favoritmetod ”leta spår”. Yrade runt som en toka lääänge, men fick ingen utdelning. Kom tillbaka till mig, jag skickade om, hon gick ut ungefär lika långt men vek nu åt andra hållet och kollade av halva sökrutan.  Suck.  Ingen utdelning. Åter till mig och nytt skick (inga nya retningar mellan skicken).  Nu gick hon rakt ut på fullt djup (men fel sida figgen, vi hade en ytterst lätt sidovind), gjorde ett framslag på 15-20 meter, vek tillbaka och fick då figgen nästan direkt i näsan! Kändes sååå ljuvligt att hon fick utdelning på ett riktigt fint sökslag och inte på vimsandet hon gjort innan. Sedan gjorde hon ytterligare sex skick, de flesta funkade popparna bra på och hon gick rätt ut. På ett av skicken missade hon poppen men gick ut riktigt bra ändå. En av figgarna hade hon svårt att hitta så jag fick göra omskick, inga problem, ut fint igen.  Har ju funderat en del på varför det blivit som det blivit med Vilda. Tycker vi lagt mycket arbete på att grunda. Därför var det roligt att se den andra hunden i dag, en rottishane som grundtränats på samma sätt som Vilda, men faktiskt lite färre tillfällen. Men där finns inget behov av att byta till poppar! Han går ut jättefina sökslag, rakt och fint, fullt djup, med hög näsa. Grymt bra, tycker jag. Jag tror helt enkelt att de individuella förutsättningarna inte talar till Vildas fördel i söket. Hon är väldigt stark i spåret och grundad i det sedan hon var valp. Är ganska smart och lär sig snabbt ta enklaste vägen. Dessutom undrar jag om inte storleken spelar in, till hennes nackdel. Sedan tror jag, med tanke på Vildas fina motivation och motor, att hon kommer att bli riktigt bra så småningom. Hon älskar ju verkligen sitt sök! Men det kommer att krävas en annan typ av träning. För henne blir det nog helt rätt med poppar, sedan får matte tycka vad hon vill! (Tack Gunilla, för din envishet! )

Efter söket körde vi lite skott.
Först en platsliggning med tre skott, dold skytt som inte var jag. Dock snett framför hundarna, inte bakom. Helt stabilt. Avslutningsvis två skick budföring där, pga för få personer, mottagaren också fick vara skytt. Vid första skottet höll hon på att ”knall-budföra”, dvs rusa iväg redan på skottet. Skick två satt hon lugnt och stadigt. Jag försöker vara noga med att vänta en bra stund mellan skottet och skicket, just för att hon inte ska bli alltför skott-tokig.


Kände mig jättenöjd med hela dagen, såväl sök som skott och lydnad. Vad duktig hon är, lillskruttan!


Av Anna Svensson - 1 november 2011 16:15

I brist på stegringsplan så ger jag upp att försöka köra söket utan pop-uper. I dag var vi bara två som tränade, vilket gjorde att vi kunde köra endast en sida. Efter diskussion i träningsgruppen förra gången bestämde vi oss för att köra djupare rutor, alltid minst 60 meter. Så det införde jag i dag. Dessutom då nymodigheten med poppar. Dagen till ära invigde jag mina walkie-talkies... Från början hade vi rätt ren medvind, sedan svängde den till sidvind.

Det gick förvånansvärt bra att köra poppar utan stighållare. Jag hade koll på vart figgen låg, när hon skulle resa sig upp så tryckte jag bara på anropsknappen så det pep till i hennes wt. På så sätt kunde jag hålla fullt fokus på hunden hela tiden. Eftersom det var första gången fick hon helfigurspoppar. Första skicket gav hon matte gråa hår genom att i alla fall sticka och leta utgångsspår... *suck*. Men sedan så blev det snabbt bättre. Dock såg man vad väl avståndet var befäst, hon hade en tendens att vika runt 40-50 meter. Även det kom hon över efter några skick.

Sammanfattningsvis så var det en övning med barnsjukdomar, hon rusade inte självklart rakt ut hela vägen varje gång, hon kollade av någon gammellega etc. Men i stora drag så tycker jag att hon fick till det jättefint. På femte skicket sprang hon ut för grunt, gjorde ett hyggligt sökslag på bara 30 meter. Glädjande då var att hon gick nästan rakt ut på djupet när jag skickade om henne (ingen ny retning). Sista skicket blev också riktigt bra. Markeringarna sitter bra och det där med framslag gör hon små, små steg i rätt riktning med hela tiden. Nu väntar jag bara på att min nya svenskrulle ska komma med posten!


Efter söket blev det en härlig höstpromenad med Katti, Edgar och nyförvärvet Fasa. Fasa är allt annat än sitt namn! Hon är en söt liten malinois-tik på 18 månader. Väl grundtränad i både vardagslydnad och sök. Inledningsvis fick hon gå i koppel och Vilda lös, men sedan släppte vi tjejerna som kom väl överens.


När Vilda nu var väl genomarbetad så passade vi på med lite lydnad. Linförighet - positionen blir bättre och bättre, nu plogar hon inte alls ofta och jag är mycket mer uppmärksam och bryter henne. Framförgende - riktigt fint, även när jag kör hela momentet. Läggande under gång - kan fortfarande bli allt mellan noll och tio. Jag upplever att hon är dålig på att lyssna på ord, hon gör det hon tror är rätt. Och när hon gissar bra, så blir resultatet tioppen, annars rätt värdelöst... Ställandet körde jag först "nos mot näsa" några gånger, sedan under gång. Är inte alls nöjd, hon tar tre-fyra steg varje gång. Hmmm. Måste tänka till där. En slät inkallning blev det också, ionget ljud. Och en mini-tvåanfjärr - bara ett uppsättande från ligg.


Det allra bästa var att vi avslutade med skott med främmande skytt! Vilda fick sitta på kommando, jag gick ifrån henne ca 20 meter. Skytten stod snett i förhållande till mig och henne (en steg i att så småningom flytta skytten helt bakom henne). Fyra skott blev det, och Vilda satt hur fint som helst. Verkade inte det minsta berörd. Jag var lite kluven i hur jag skulle belöna. Bestämde mig för att jag kastade ett föremål på sista skottet. Antagligen inte jättebra, eftersom hon har rätt hög förväntan, men, men...

Av Anna Svensson - 30 oktober 2011 15:50

I dag körde vi sök med skick på båda sidor. Första gången på länge för Vilda, och inget hon provat särskilt mycket alls. Jag ville få lite "Hawaii-flyt" i söket...

Ena sidan hade klar motvind, där blev det tre figgar (nå, egentligen en figge, körde med flyende fig). På medvindssidan så blev det två, varav en i en liten koja med kamo-nät.

Första hunden som gick använde båda sidorna. Sedan körde vi två hundar emellan som bara använde motvindssidan, plus att vi tog en fika. Så när det var Vildas tur var vallningen på medvindssidan rätt gammal. Rätt eller fel så bestämde jag mig för att valla om den, för att ge henne bättre stöd ut.

Resultatet: Skick 1 (motvind): snyggt, fokuserat, bra tempo, riktigt rakt och fint. Nöjd!!


Skick två, medvind: rakt första 20-30 metrarna, sedan rena huller om buller-letandet. Över typ halva rutan... Bra: att hon inte ger sig! Letar verkligen tills hon hittar figgen. Dåligt:  Att hon inte bryter när jag kallar in henne (hon är hundra gånger bättre på inkallning i vardagen än i söket!). Att hon hullerombuller-letar.


Skick tre, motvind: Rakt och fint ut, vek av lite pga ett nedfallet träd, men i stort sett ett rakt och fint skick, bra markering, inget konstigt.


Skick fyra, medvind: Riktigt huller om buller redan från början. Här hade jag lite otur. Rev i och bröt henne, flyttade fram lite i rutan och skickade om. Nu gick hon ut jättefint, rakt ut ca 30 meter, gjorde sedan ett fint framslag på cirka 20 meter och tillbaka. TYVÄRR vek hon av ca fem meter för grunt, så hon gick på fel sida figgen och fick inte vind på henne. Skickade om henne igen och nu blev det helt huller om buller, och visst hittade hon figgen till slut...


Skick fem, motvind: Klockrent, jättefint!


Så nu blir det till at fundera igen... Preliminär plan är att köra korridorer nästa gång, ett alternativ är möjligen ett vanligt hawaii-sök med synliga figgar... Hmmm...


Av Anna Svensson - 23 oktober 2011 19:22

Först måste jag berätta att jag har fortsatt datakris. Bara min lilla minidator som fungerar, vilket gör att jag surfar minimalt och nästan helt har tappat kontakten med omvärlden, plus att det blir glest mellan uppdateringarna.

Efter en halv evighet har jag dock lyckats ladda upp filmsnuttar från dagens sökövning! 


Jag tycker att jag skötte mig riktigt bra vid dagens träning. Vilda var välpromenerad innan, fick ändå gå med och valla rutan för att ha sprungit av sig ordentligt innan det var dags för arbete. Ett litet förväntansgnäll kom det ändå medan jag klädde på henne, men f ö bra. Fyra skick fick hon, alla på fullt djup. Ganska vindstilla, men stundvis lite drag från höger och/eller motvind. Perfekt!

Skick ett gick hon rakt ut ca 20-30 meter, vek sedan kraftigt åt vänster för att sedan vända upp igen (fick hon vind på figgen?). Fin markering, inga konstigheter. 


 

Skick två, drog lite åt vänster men inte så farligt. När hon kommit ut på djupet så gör hon en ny 90-gradersvinkling åt vänster, men vänder upp igen och hittar figgen. Hon blev dock lite brydd när hon inte lyckades hitta rullen på figgen. Började springa tillbaks till mig, men ångrade sig efter någon meter och återvände till figgen där hon fortsatte leta tills hon lyckades hitta den! Sedan fullt ös in. Hennes fasta rulle hängde och dinglade i bara en rem (som vanligt!!) så den var inget alternativ för henne, tyvärr. Annars tror jag nästan hon hade tagit den.


 


Skick tre blev en vänsterböj, men rätt bra ut tycker jag nog. När hon kommer in till mig ser man hur hennes fasta rulle lossnar helt och ramlar på backen!


 

Fjärde skicket ser man inte legan, den ligger ca 15-20 meter bakom den stora stenen. Vilda springer ganska rakt till storstenen, sedan blir det lite "yrande" sista biten ut, men ändå ett klart godkänt jobb, tycker jag. Och som ni ser så finns det ingen tendens att tröttna eller minska i intensitet... Nästa gång sla vi föröka köra båda sidor på ett annat område så vi får ut lite fler skick. 

Mycket glädjande i alla fall: Trots vissa kursändringar så jobbade hon sig ut på djupet, om inte spikrakt så i alla fall hyggligt rakt framför mig. Fina markeringar och påvis. Dessutom tycker jag att hon blir lite bättre för varje skick. Däremot så är jag tveksam till hur jag ska göra med hennes fasta rulle. Den trasslar hon in sig i mest hela tiden. Ofta har säkerhetsspännet löst ut när hon kommer in. Antingen måste jag testa att spänna upp den rejält, eller så får jag testa svenskrulle. Hmmm. 


Efter söket fick hon en halvtimmes promenad med rottisen Loke, i rent socialt syfte. Gick jättefint. När vi kom hem igen så ville sonen ut och gå, så då blev det ett par timmar till. Nu tillsammans med Daisy. Som bonus fick vi störning av en häst vid flera tillfällen, Vilda som förut tyckte att det var skumma typer verkade helt oberörd. 


Sammantaget en grymt skön dag i höstsolen med rolig och lyckad träning. Filmer kommer. Kanske. Om gud och tekniken vill. 

Av Anna Svensson - 16 oktober 2011 17:30

I torsdags blev det en agilitysnutt på klubben. Fredag vilodag. Igår ett spår, ca 400 meter, med spårupptag. Simon var med i skogen och Daisy, så matte hade fullt upp att hålla alla glada och nöjda. Tyvärr resulterade det i alldeles för mycket bilsittande och alldeles för lite promenader och lugna aktiviteter för Vilda. Spåret var som att åka efter en formel ett-bil i skogen. Tacksamt nog med depåstopp för pinnplockning!


I dag blev det lite samma sak. Sök. Vi varvade hundarna och körde två skick i taget. Första skicken var bara yra för Vilda. Skick ett: snurr, snurr, vad håller jag på med, oj, här låg det någon! Skick två: mycket mer fokuserad men lyckades vinda in figurantens utspår, trots att det låg "fel" i förhållande till vinden, och spårade jättefint hela vägen ut. SUCK!! Jag ska lägga ner det här förbenade söket, kör fast hela tiden, blir galen när övningarna inte blir som jag har tänkt mig.. Vill göra sådant jag kan i stället!!!


Omgång två hon var ute: Första skicket ca 10 meter djupt, andra skicket ca 20 meter djupt, tredje fullt djup. Skick ett och två var jättefina, skick tre var hon vilse i pannkakan. Efter en stundsförvirring insåg jag att det kanske berodde på att det var i den bortre delen av rutan, som vi inte använt sedan vi vallade den. Flyttade in figgen i färskare område och då gick hon ut spikrakt 30 meter och hittade direkt. Hmmm, kanske ska fortsätta med sök ändå...  Nu hade vi ingen retning, inget tantsök eller så, utan testade vad som hände om vi bara skickade.


Lydnaden efteråt: började med tre skott, inga problem. Lite fot, använde klicker för att försöka jobba bort att hon går långt fram. Hade faktiskt lite framgångar där också. Inkallning: Fin fart men ett par skall. Apportering: fint, men ett par skall... Lade ner fartmomenten och satsade på framförgående i stället. Fick till det riktigt fint, lite svajigt första gången men sedan bra riktning och även bra fokus i fot och vändningar.


Summering: träna mycket lågintensiva moment, trötta ut henne inför de högintensiva, agilitypaus (förutomn slalomen som jag är så nöjd över att äntligen ha fått in!!).



Presentation


Välkommen till min blogg, ett komplement till min hemsida (se presentationen). Jag heter Anna Svensson och den här bloggen ska handla om hunddelen i mitt liv. Just nu består den av storpudeln Daisy och mellanpudeln Vilda.

Senaste inläggen

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Oktober 2014
>>>

Tidigare år

Arkiv

Kategorier

Gästbok

Valpar från min uppfödning

Arbetande pudlar

Pudeluppfödare

Sök i bloggen


Skapa flashcards