Först av allt ett stort grattis till Vildas kullbror Prime som vunnit lydnadstrean och blivit uppflyttad till elitklass!

Heja, ni är grymma!

http://kerstinspudlarse.wordpress.com/2012/02/05/da-var-prime-uppflyttad-till-eliten

Här går det fortfarande på lågvarv. Agilitykurs i söndags, jag fick springa med Vilda själv eftersom vår hjälpförare var sjuk. Tack och lov skulle vi träna korta kombinationer, så jag kunde ta det ganska lugnt. Vilda hade inga som helst problem med att byta tillbaks till matte! Innan dess körde vi lite lydnad i ridhuset. Först blev vi klickade i linförigheten, Vilda går pinsamt långt fram men det ska vi ta tag i nu! Sedan testade vi rutan, men det gick riktigt dåligt. Jag förstod inte alls varför, hon vände upp alldeles för tidigt gång på gång. Till slut insåg jag att hon bröt på klicker-ljuden från ett annat ekipage... Avbröt momentet! Läggande och ställande under gång fungerade väldigt fint, inkallning likaså. Fjärren var trög första gången, hon förblev liggande. Då kortade jag avståndet lite, fick jättesnygga skiften, och jobbad emig sakta ut till fullt avstånd. Nöjd. Budföring testade vi också, inga problem trots mycket störning. Dock stämplade hon såväl mig som mottagare vid ett par tillfällen... Suck... Funderar på att ge mottagaren en klicker och klicka henne om hon väljer "rätt" ingång, dvs att gå runt, eftersom vi slipper tassavtryck på byxorna då...

Sittande i grupp hann vi också med. Kände mig faktiskt rätt nöjd och inspirerad efter träningen, ännu mer peppad blev jag i dag när jag läste om duktiga Prime. Hmmm, kanske måste komma ur lågvarvet nu... :0)