Min lilla bärbara dator har fått nätsladden förstörd i ett åskoväder, så nu kan jag inte följa vad som händer och inte meddela mig särskilt mycket heller. Vissa enklare saker fixas från mobilen, och för att skriva detta har jag dammat av en ruskigt gammal bärbar... Men jag tappar helt kollen på alla hemsidor jag brukar besöka etc.

Nå, i lördags ladejag ett spår some var så mycket att skryta över. Bra spårat, dåligt pinnplockat kan det sammanfattas.

I dag blev det lydnad på klubben. Först med kommendering och halvklent resultat. Körde igenom lydnadsettan, foten var genomgående usel, ställandet bra, läggandet nollade hon (stannade i stället), övriga moment bra. Så tog ja ett djupt andetag, bestämde mig för att inte stressa och vips, så hade jag en helt annan hund med mig. Jättefint fotgående, lyhörd vid ställande - läggande etc... Jagmåste verkligen tänka massor på mig själv när jag tränar Vilda! I platsliggningen bjöd hon på att lägga ner huvudet efter nästan fyra minuter, så då gick jag tillbaks och belönade. Gjorde också ett sittande i grupp som gick fint.

Därefter skog/sök. Först några markeringsövningar, hon är snabb nu på att välja rullen före godiset! Därefter fyra skick tantsök (jepp, helt okomplicerat, heja mig!) Femte skicket följde hon inte med figgen ut, utan stod kvar i gammellegan och fick se honom gå iväg och gömma sig. Tror faktiskt hon blev lite extra taggad av det, hade superfin fart ut trots att hon var trött i värmen. Sammantaget ett jättebra träningspass i mina ögon. Vilda var motiverad och jobbade bra. Och jag klarade av att inte hitta på en massa eget tok!

Tränade lite inne på köksgolvet igår. Lägganden (som var toksnabba!), ställanden (inte fullt så snabba men ganska okej), fot (med mycket varierande position, alltför ofta alldeles för långt fram), apportering (fin, både modell lydnadsettan, vanlig och metall.). Roligast var att jag testade fjärren för första gången och det gick jättefint! Hon sätter sig spontant på rätt sätt, är pigg och alert, och skiftar mellan positionerna utan att hitta på något annat. I dag hade jag tänkt träna lite skog och lydnad, men hittills har det bara åskat och spöregnat så vi får se hur det blir...

Spårade i förrgår. Kort förarspår, knölig terräng, tanken var att främst träna pinnar. Tyvärr hade jag klurat till det och lagt ut torra skogspinnar, färska skogspinnar och kottar... Hade väl en tanke att främja noggrannhet genom ökad svårighetsnivå. Resultatet blev att hon markerade de torra skogspinnarna hur fint som helst, men fattade nada av kottarna och de färska pinnarna. Jag provade till och med att visa henne, "de här gills också!", men hon fortsatte se ut som ett frågetecken. Gissar att det helt enkelt var alldeles för lite vittring. 

Spåret var hyggligt lyckat, hon spårade fint, markerade de "vanliga" skogspinnarna och blev inte alltför störd av mitt stökande med henne.

Igår var det dags för lydnad och sök. Varmt och knottigt var det, så lydnaden blev i miniformat. Först en tävlingsmässig budföring - fint sprang hon! Sedan ett ettan-hopp över hinder, en ettan-apportering och en vanlig appellapportering (båda med fint grepp!), kort fotgående, och så ett par framförgåenden. Avslutningsvis ett sittande i grupp och en platsliggning. Kort men bra lydnadspass för hennes del. 

Skogen sedan, aj, aj... Någon borde ta matte i örat... Jag har ju egentligen en bra stegringsplan från lägret. Men sedan läser man böcker, klurar själv och är en bråttom-människa. Så igår hade jag väl fått lite för mycket inspiration från Git Jerings bok, där man ganska tidigt kör in själva söksystemet med skick på båda sidor. Så jag planerade en Jeringruta, med 3 skick på varje sida. Lät Vilda följa med och plantera ut första figgen på varje sida, och skickade... Hon gick ut bra på de första två skicken, tredje skicket (dvs andra skicket på samma sida) drog hon mot gammellegan och jag kämpade för att hon inte skulle hitta den och spåra sig fram till figgen... Fick in henne, gick ut en rejäl bit i rutan och skickade om. Andra gången jag gjorde samma sak gick hon ut fint och hittade. Fjärde skicket, (dvs skick två på den andra sidan stigen) gick hon på vallningsspår gång på gång, så till slut gick jag med henne nästan hela vägen ut. Femte skicket gjorde jag som en hittaövning, och nu gick hon spikrakt ut, hittade och fick sin belöning. 

Något sjätte skick gjorde jag inte. Hon fick gå till bilen, vila, och komma ut efter nästa hund för att göra en enkel hittaövning på ena sidan och sedan få se en "hare" försvinna på den andra. Kändes jättemotiverad redan när jag plockade ut henne ur bilen, så jag tror inte att den rätt tuffa övningen innan sänkt hennes motivation. 

Analys: 

En alldeles för svår övning till en ny hund. Var ju i praktiken nästan ett lägresök... Varför jag tänkte så fel? Tror helt enkelt att jag gillar Gits tänk att få till helheten i momentet så snart som möjligt MEN jag missade den avgörande skillnaden att hon ju faktiskt ger hundarna en kraftig retning (popup!) inför varje skick. Då kan man säkert köra söksystem tidigt. Stackars Vilda fick ju ingen hjälp alls! 

Positivt:

+ Att jag inser problemet till slut... 

+ Att Vilda fortsätter att jobba, jobba trots att det är tufft.

+ Inga stopp eller andra tecken på bristande motivation.

+ Över lag bra markeringar och jättefina påvis. 

+ Jag kom ihåg att ladda henne med motivation innan vi avslutade.

Negativt:

- Att jag inte insåg svagheterna med upplägget i förväg.

- Att hon har en tendens att spåra/gå i vittringsfält. Måste träna henne mycket på att gå rakt ut när det är tävlingsvallat. 

- Att inkallningarna fungerade halvdant i sökrutan, och att jag inte hade någon plan för vad kag skulle göra när hon inte kom! Har nu tänkt igenom hur jag vill göra, tror på att göra "valpinkallningar", ropa och springa åt andra hållet. Vill helst slippa lägga in ledarskap men vill verkligen att hon ska komma!

Planering för nästa gång:

Tillbaka till grundövningarna! 

Vilda och Daisy tränar djupavslappning i stugan! 

Igår blev det ett mini-lydnadspass och ett sökpass.

Lydnaden började jag med att köra rutan, lite oklart varför... Jag hade inte ens någon target med. Tanken var att markera rutans mitt genom att gå ut till mitten och ställa mig i den före skick. Men jag måste ju alltid testa saker, så jag testade förstås först att skicka henne utan retning. Vilda sprang ut, ställde sig bakom en av de bakersta konerna. Då provade jag hennes lyhördhet genom att försöka dirigera henne till mitten av rutan och se, det gick utmärkt! Hon förstod vad jag menade både när jag viftade vänster/höger och när jag sa ett försiktigt "kom". Då smög hon som en katt mot mig och var ganska lätt att stanna på rätt ställe. Det var en skön känsla och jag gjorde nog 7-8 skick till, vissa gick hon direkt rätt (minoritet!), några hittade hon själv mitten med lite betänketid, något skick dirigerade jag henne rätt. Egentligen tror jag inte på dirigering som någon särskilt användbar metod när det gäller rutan, men samtidigt så tycker jag att det är ett bra komplement för att kunna rädda upp en situtation. Dessutom är lyhördheten trevlig inför t ex apporteringsdirigering. 

Sedan blev det hopp (se upp, hon sätter sig allt närmare hindret! Mer target!!), något ställande och läggande (helt ok) samt en platsliggning (bra). Testade dessutom ett sittande i grupp, en miniövning på tre meters avstånd i cirka en minut. Bara för att vänja henne vid att momentet finns. Framförgåendet var lugnt och fint, känns riktigt stabilt. Fotgåendet var däremot ovanligt dåligt, och jag grubblar lite på varför. Hon var mindre engagerad än hon brukar vara. Egentligen tror jag orsaken var att jag hade lite fel attityd in i momentet. Möjligen spelade det också in att jag tränade det sent, efter ett antal bollkast i rutan och vid hindret. Nå, ska bli spännande att se vilken intensitet hon bjuder på nästa gång. 

Efter lydnaden var det sök. 

Vi vallade av en ruta på ca 80-100 meter (ta och ge!). Den var lättsprungen, platt backe, med rikligt med stenar (gömmen!) på 50-meterslinjen. Loke fick två skick (Var med och planterade figgen, eller "tantsök" som det tydligen heter i Skåne!). Gick dem jättefint. Sedan fick han vila och så var det Vildas tur. För att inte bjuda henne vittringsstigar så valde jag att börja skicka henne från andra hållet på mittstigen. Samma procedur med plantering. Men hon valde att ta hela rutan i ett svep. Gissningsvis var det gammellegorna i rutans andra ände som spökade? Nå, hon fick ju ingen utdelning på springandet, jag gick in längre i rutan opch skickade om. På tredje försöket, typ 20 meter från figgen, lyckades det och hon fick hitta sin figge. Skick två, nu var vi lite närmare rutans mitt. Hon gjorde en avstickare mot fel del av rutan igen, men återgick nu ganska snabbt till att leta framför mig och hittade figgen fint. Skick tre och fyra hade vi kommit till den del av rutan som vi använde till Lokes första två skick. Nu gick hon spikrakt ut båda skicken. Tempot och intensiteten var jättebra samtliga skick. Markeringarna också, även om hon har en rackarns förmåga att tappa rullen åtminstone en gång per markering... Sammantaget kändes det som en lyckad sökövning.

Allra först hade vi förresten gjort en repris av gårdagens markeringsövning, med godis i ena handen och rulle i andra handen på figgen. Hon bestämmer sig snabbare och snabbare, snart sitter det riktigt bra! :0)

I dag blev det en typisk "Anna har haft för långt träningsuppehålls"-träning. Dvs alldeles för mycket inklämt på samma dag.

Först: 

Lydnad. Hjälpte Elin lite med Freda. Sedan körde jag lite fot med Vilda. Gick ganska bra, hon har fin kontakt men går lite långt fram. Flertalet svängar och halter var ok. 

Sedan körde vi ställande, jag kommenderade och Elin klickade när Vilda stoppat helt. Då kastade jag bollen bakom ryggen. Det fungerade fint, Vilda fattade snabbt poängen och minskade från att ta flera steg till att ta ett eller max två. Ska försöka jobba vidare på samma princip. Gjorde också ett läggande för att hon ska fortsätta lyssna på vad jag säger och inte bara gissa. Läggandet var bra. Avslutade med att hopp, som också var fint. 

I skogen körde jag först lite sök. Började med en markeringsövning. Vilda har börjat tveka att springa in med rullen till mig. Jag har ju byggt upp markeringen så att hon de allra första gångerna fick leka med figgen och "vinna" sin leksak. När hon väl vunnit den var hon ju helnöjd med att lämna figgen och komma in till mig för att visa upp föremålet. Då sa jag "tack", ropade "var är du?" och så fick hon göra påvis ut till figgen och få korv. Vips, så satt markeringen redan från första början. "Probloemet" nu är att hon gillar figgarna mer och mer, och vet att de levererar korv! Alltså är hon lite tveksam till att göra sig besväret att springa in till mig med rullen först...   Ett förväntat problem med den här metoden. Så nu körde vi min favorit-tänkarövning. Elin fick sätta sig på stigen och hålla rullen på marken med ena handen. I den andra handen, bara en decimeter därifrån, hade hon godis. Jag skickade Vilda. Första gången nöp hon rullen och missade nog godishanden. Blev en bra markering. Andra gången upptäckte hon godishanden, försökte bryta sig, pysslade på i någon minut, tills hon småfrustrerad högg tag i rullen och sprang till mig. Jag tog den snabbt, sa "visa" och lät henne rusa iväg till Elin och äta upp godiset. Tanken är att, genom upprepade övningar, få henne att förstå att rullen till matte är nyckeln till godishanden... Det blir lite shaping över det hela eftersom hunden själv ska komma på lösningen (även om det är en lösning hon egentligen redan har lärt sig, om hon bara tänker efter...) 

Effektivt var det i alla fall, vi körde 5-6 gånger på detta sätt. Lite strulade hon med ingångarna till mig också, blev nog lite osäker när jag inte ropade som jag brukar. Men jag tror att hon med några fler repetitioner på samma sätt kommer att bli ännu säkrare i sina markeringar. 

Gjorde sedan två vanliga sökskick som fungerade fint, inte riktigt spikrakt ut men bra driv och sökte verkligen. 

Därefter gick vi ett spår på 400-500 meter, icke förarspår, fem apporter varav två naturpinnar. Vilda var väldigt het i början och jag får nog sluta ta spår och sök samma dag. Inte för att hon gick upp med näsan, men hon var helt enkelt lite för het. Tyckte ändå att hon spårade fint. På ett ställe ville hon byta spår, en person med hund hade gått på en stig parallellt med Vildas spår. Tack och lov hade Elin snitslat bra så jag kunde bromsa henne och belöna upptag av rätt spår. På slutet hade vi också ett problem. Jag "visste" att spåret gick åt höger (såg en snitsel) men Vilda envisades med att slita på rakt framåt. Trots att jag backade i spåret och gav henne en andra chans fortsatte hon att spåra "fel". Till slut gav jag upp och, i brist på bättre idéer, följde jag med henne. Behöver jag säga att hon hade rätt och jag hade fel...? Pinsamt, men det blev rätt lyckat för Vildas del ändå eftersom hon lyckades övertyga mig! 

Pinnarna var en framgångssaga i dag. Första pinnen gjorde hon en millisekunds lång nosdutt på, då bromsade jag faktiskt henne och sa "apport". Andra pinnen blev det en lite bättre markering på, och tänk, sedan så gjorde hon riktigt fina markeringar på de sista tre! Jag ska nog börja lägga mer pinnar i spåren nu, och testa att hjälpa henne med markeringen de första gångerna. 

Sammanfattningsvis en bra kväll, jag tror att hon faktiskt lärde sig en hel del i såväl lydnad som sök och spår. I morgon är det nya tag! 

Och så har vi faktiskt anmält till en ny lydnadstävling.... :0) 

En snabbrapport från kvällens debut i lydnadsettan!

Vilda var helt ljuvlig, lika pigg som vanligt, märktes inte att hon hade en lägervecka bakom sig. Jättefin i kontakten och bra tempo och intensitet genom hela tävlingen. Liteslarvig i halterna i linförigheten. Ställandet gjorde hon riktigt bra, men klant-matte gjorde ett helt onödigt dk genom att sänka farten och sänkte därmed betyget rätt rejält... Sedan, tyvärr, så nollade Vilda sitt paradmoment Hopp över hinder. Hon förstod vad jag sa, och hon ville göra rätt. Men hon förstod inte att hindret var just - hindret. Så i stället gjorde hon ett snyggt skutt rätt upp i luften! När hon efter några dk hittade hindret flög hon över med stor lättnad - där var det ju! Med facit i hand skulle jag ha satt henne närmare, men det här var för mig en helt oväntad nolla. 

Platsliggningen varlugn och fin och en positiv erfarenhet för henne. 

Betyg: 

Platsliggande 10

Tandvisning 10

Linförighet 8

Läggande 9

Inkallning 10

Ställande 7

Apportering 8,5

Hopp 0

Helhet 9

Summa: 158,5 och 1,5 poäng från ett förstapris... Men det gör faktiskt ingenting att vi missade det, Vilda var ljuvlig att tävla ikväll!

Tillägg: 

Passade förstås på att göra några hopp efter tävlingen, och de satt som smäck!

Väl nere på planen kom jag på att det finns några till moment som kan vara lite platskänsliga, så jag passade på att träna såväl framförgående som budföring. Vilda var jättefokuserad och gjorde alla momenten på bästa sätt. Kändes lite bra att träna på tävlingsplanen också, få tillfälle att belöna henne rikligt och sudda ut gränsen mellan träning och tävling lite...

 I dag kom kameran med ut i skogen! Foto: Elin Svedberg

Jahaja, idag var det sökdags igen! Vilda fick fyra skick, och initialt gick det sådär. Vi planterade ut en figge, hon sprang dit men tvekade lite halvvägs. fullföljde sedan och markerade fint. Bra påvis. Bytte sida till figge två, planterade ut, men nu fick jag ännu lite mer tvekan på utgången. Sedan fick figgen gå framåt i skogen, vi följde med, lekte, gick tillbaka. Återigen en lite tveksam start (men resten bra, om än bara 80 procent av hennes vanliga intensitet). Hmmm. Avslutade med en hittaövning, igen med sidbyte. Nu bestämde jag mig för att skippa lekbelöningen och lämnade över en praslande godispåse till figgen, som luktade härligt av lagom sunkigt älgkött. Och tänk, vad hände då? En riktig kanonstart, fullt ös ut till figgen igen utan minsta tvekan... 

Gjorde en analys tillsammans med Kim och kom fram till följande: 

Vi har gått väldigt fort fram med träningen med Vilda den här veckan. Mycket av det har varit för min skull, för att ladda mig med möjliga övningar och en vettig stegringsplan. Kombinationen lite svåra övningar, värme, träning för sjätte(!) dagen i rad och ett mindre lyckat val av belöning gjorde nog att tösen blev lite tveksam. Av de olika faktorerna är dock jag ganska säker på att 90 procent sitter i belöningen. För att försöka få lite hjälp i felsökningen så fick hon två skick till när alla andra var färdiga. Vi gjorde dem lättare, ca 30 meters djup, och bara som hitta-övningar. Dessutom med tydligt överlämnande av godis till figgen. Återigen två jättefina skick med hög motivation och fullt tempo rakt ut. 

Hmmm, när man ser den här bilden kan man ju undra vem som kutat runt mest i skogen?? Matte ser ju helt slut ut, medan Vilda är mer på alerten! 

Så, planen framöver: 

1. Godisbelöning!! Däremot kan sista figgen få ha leksak också, kanske till och med en pip-boll...Typ bingo-figge. Komma ihåg att ibland träna med bara en figge, "bingo", in i bilen och sedan kanske köra två skick till senare på dagen.

2. Blanda in hittaövningar igen, kanske särskilt om det blir lite mer tungsprunget. 

3. Möjligen flytta figgarna närmare stigen, där ska jag känna mig för lite. Tänker nog inte gärna göra det om det inte absolut behövs. Men märker jag tvekan att gå ut igen efter att ha tänkt på 1 och 2, så finns 3 att ta till!

Har tyvärr ingen bild på Gunilla och Gorm + Binks, av olika skäl var hon inte med i skogen i dag. Men det har varit så himla roligt att ha henne här och surra hund snudd på dygnet runt! Vi har tränat lydnad och sök, pratat allt från avel och mentalitet till momentträning, tävlingstaktik och - ja, allt! Nu har hon dessutom sett Vilda i arbete i flera dagar så nu vet jag vem jag kommer att terrorisera när jag kör fast!         Det är få som har så bred erfarenhet och har kört upp hundar av så vitt skilda raser till elit i såväl lydnad som spår och sök. 

Nu ska jag snart iväg till klubben för att betala min nya klubbjacka och, faktiskt, träna lite lydnad med Vilda. Med betoning p ålite. Vi är ju anmälda till en lydnadsetta i Gävle i morgon. Lite dålig timing efter en så intensiv vecka, men det får gå som det går. Tänkte i alla fall hoppa hindret och lägga en platsliggning med henne. Och kanske göra en apportering. Och... sedan ska jag försöka begränsa mig! 

I morgon blir det som sagt tävling, och sedan - vila!!!