I dag blev det inte mycket tid till hundträning. Jobb, storhandling och babysim kom emellan. Men vi tog ett 5-kilometersvarv på skidorna och under tiden diskuterade jag och Elin olika teorier kring Vildas fot (åker man för sakta när man kan göra det...?   )  Resultatet blev att vi körde ett litet träningspass när vi kom tillbaka, och tänk så bra det blev! Det vi gjorde var ingenting revolutionerande, utan en kombination av många små saker:

- lagom taggad hund (dvs lite småtrött efter ett rejält motionspass!)

- riktigt populär externbelöning (korv) och ingenting alls fårn fickan/handen.

- av med vinterjacka och annat byls som försvårar kontakten.

- hjälp med timingen i belöningen av någon som sår vid sidan om. Tyvärr hade vi ingen klicker med, men Elin sa till i stället. Sämre precision än med klicker men tillräckligt bra!

På bara några minuters träning hade jag en avsevärt bättre position! Äntligen något som kändes riktigt bra!