Ska försöka snabbsammanfatta en härlig vecka med hundträning, Daisyvalpar och många kära återseenden. Tyvärr också några dagars sjukhusbesök. Bilder kommer senare.

Vilda fick i alla fall testa specialsök på Hundcampus! Daisyvalpen Zappas matte Mia visade och jag försökte hålla reda på alla moment... Roligt värre var det och en kort stund så funderade jag på att kanske satsa på specialsöket i stället med Vilda! Men jag besinnade mig - det kommer ju att bli Vildavalpar också, så det får nog bli en satsning med en sådan i framtiden. Med Vilda har jag satsat så mycket energi och tid på att grunda tävlingsbiten, vill inte kasta bort det. Och hur mycket som helst hinner jag inte träna.

Sedan bar det av till Tånga Hed och spårkurs med Maud Gustafsson. Otroligt idérik och inspirerande lärare, dessutom en mycket kunnig och sympatisk träningsgrupp. Toppen! Tyvärrr blev dottern sjuk så vi missade en stor del av lägret.

Vilda hann gå tre spår:

1. "Kolla av hur hon spårar". Och här slog hon mig med häpnad! Sansat tempo, noga, inga slag och missade bara en pinne. Jättefint spår!

2. Gammalt, osnitslat spår med klurigheter. Tror liggtiden blev cirka tre timmar. Vilda brukar få lite problem med tvåtimmarsspår, så här var matte lite stressad inombords. Hjärnan ville egentligen protestera och förklara för Maud att "det här kan inte hon" men valde att vara tyst. Åh, vad min hund kämpade! Några småmissar, men i stort ett lyckat spår där hon plockade pinnar och var glädjande tydlig att läsa. En rejäl push för mattes självförtroende!

3. Sista dagen fick vi ett ängsspår i rejäl blåst. Dessutom med tre störningsspår: två där person och hund korsat spåret innan det lades, en där medföljande personer gick fram och knallade runt hullerombuller över spåret medan jag belönade en apport. Vilda överraskade igen (ja, jag fattar tydligen lite trögt ibland - fortsätter bli förvånad när hon spårar noga och bra!   ) med att ligga som en dammsugare i blåsten. De två första förledningarna klarade hon galant, den tredje blev hon lite nyfiken på (och jag hade blivit lurad om det varit tävling!) men det var lätt att känna i linan när hon var tillbaka på rätt spår igen. Tror det blev en jättefin inlärning för henne. Alla pinnar hade vi med oss in, även naturpinnarna.

Ett uppletande gjorde Elin med henne medan vi var på sjukhus. Fem föremål ute, synretning ca 30 minuter innan. Planen var att låta Vilda hämta in fyra av fem föremål. Men hon fick slita rejält på det tredje så Elin var klok och lät henne bryta där. Tydligen gjorde hon uppletandet fint och, glädjande nog, utan spårningstendenser. Ska fortsätta jobba med synretning och sedan en rejäl väntetid. Också fortsätta (börja!) med tydliga arbetssignaler, slarvar fortfarande med det...

Tack, allra tålmodigaste Elin för all hjälp! Tack Mia och Maud för att ni med entusiasm och kunskap lärt oss en massa nya saker! Tack, trevligaste spårgruppen för mysig stämning och allt ni ställde upp med när det trasslade till sig för oss pga dotterns sjukdom! Brukspudellägret är en fantastisk, lärorik, inspirerande tillställning som jag hoppas de drivande krafterna orkar och vill fortsätta köra i många år till!