I dag skulle det genrepas inför morgondagens appellsök. Första sökträningen sedan 1 maj för Vilda. Planen var hyggligt klar: tävlingslika omständigheter (med t ex kopplade påvis, fast rulle etc), bara två figgar (ev fikapaus och ett par skick till) och mest bara kolla av/fräscha upp kunskaperna. Inget läge för nyinlärning!

Dagen bjöd på 25 grader i skuggan, obefintlig vind och stekande sol! Suboptimalt, med andra ord. Men vi följde planen och det gick så här:

Skick 1. Matte börjar fundera - ska jag skicka henne precis vid snitseln eller gå in några meter i rutan? Av outgrundlig anledning bestämde jag mig för att gå in ca fem meter, skickade hunden, som gick ut jättefint på djupet. Sedan  gjorde hon ett klockrent framslag på fullt djup, ca 20 meter, och kom in tom. För figgen låg ju i hörnet, och det hade jag liksom gått förbi när jag skickade. Korkat!!! Men bra lärdom inför morgondagen - man skickar vid snitseln, punkt!

Skick två gjorde jag på andra sidan. Fint ut igen, framslag, och där låg figgen, ca 20 meter in i rutan på bakre linjen. Skick tre blev ett omskick i första hörnet. Rakt ut och bingo. Klart slut med övning ett. Inga problem med markeringarna. Dock lite tvekan vid påviset - skulle ha tränat mer kopplat!

Varvade med att träna Fasa, sedan körde vi en ny övning. Nu var det bara ett skick rakt ut, markering o påvis, full belöning, och när vi kom in till stigen fick hon en hare på andra sidan.

Kändes som en lyckad träning, precis lagom i dag inför morgondagens tävling. Bebisfröken Alice samarbetade alldeles utmärkt genom att sova hela tiden. Nu kommer det in stora, svarta moln, så jag kan ägna kvällen åt att ömsom fundera på hur illa det kommer att gå i morgon om det är stekhett, ömsom för hur det går om det spöregnar... :0)