Två timmar på hundklubben, två timmar på isen, pyttelite lydnadsträning (tungen, skall, rutan, fjärr, vittring - allt rätt ok).

Men en stor besvikelse på klubben i dag att Vilda var så belastad av de andra hundarna. Det här var första gången efter valpkullen som det var gott om nya hundar på klubben, och jag  blev deprimerad över att hon tyckte det var så jobbigt. Träna är inga problem, platsliggning är inga problem. Kort och gott, alla situationer när Vilda vet att hon får vara ifred går bra. Problemen blir när man går till klubbstugan för att fika etc och alla hundar kommer så nära. I höstas så tyckte Vilda att det var jobbigt men jag upplevde att hon litade på mig och därför hanterade det. Nu var det svansen mellan benen och gärna skälla lite. *suck* Vet inte om hon lagt på sig ytterligare av någon händelse medan hon var borta eller om det bara är att vi inte tränat sådana här situationer på länge som var orsak.

Frågan är - hur hanterar man det bäst?