Var ju lite missnöjd med förra helgen för att jag inte lyckades anpassa träningen till Vildas personlighet. För mycket sitta i bilen, för lite lågintensiv aktivering. Så trots både spår och sök kändes hon underaktiverad och snarast mer uppvrvad när helgen var slut (något man får vara mycket uppmärksam på med den här tjejen!). 

Så i veckan låg fokus på promenader och lugn lydnad, spåra hinnar jag inte på kvällarna. Slutar för sent så det blir mörkt.  Onsdag testade jag lite lydnad, men var då så odisciplinerad och impulsiv att jag inte kunde låta bli att köra lite slalom inne på agilityn först. Fel, fel, fel - då hamnade hon i helt fel stämningsläge inför lydnaden och kostade på sig ett och annat voff igen...

F ö ingen träning i veckan förrän fredag. Då spårade vi, och det rejält! Sonen var med och tränade trädklättring tillsammans med en kompis. Vilda fick ett klurigt lägrespår - och promenad före, för att rusa av sig. Ca 800-1000 meter, 7-8 pinnar (glömt...), 45 minuters liggtid. Och ett spårupptag. Började i lätt tallskog, enstaka vinklar och övergångar. Bra skog för dte går mycket folk där så det finns garanterat äldre förledningsspår. Sedan över en rejäl grusväg, in i en tät, tät skog med ungtallar, därefter en övergång ut på fält, hundra meter fält, in bland ungtallarna igen och U-format åter in i den fina tallskogen. Vilda var så övertaggad att hon körde en kombination av spår och weightpull första halvan av spåret. Hon drog och slet, jag gick bak och bromsade. Trots ivern så jobbade hon fint. Gick dock över spåret vid upptaget, men vände spontant (vind?) och tog det fint åt rätt håll. Spårade riktigt noga och,ffa, hade id att plocka pinnarna!! Efter ca 500 meter tror jag hon fick mjölksyra... Då lugnde hon ner sig, såg rejält slut ut och hade plötsligt fått en rosa slips. Ungefär då började klurigheterna med alla terrängbyten... Det som hände var att hon envist spårade på, löste alla svårigheter - men inte "orkade" plocka några fler pinnar. Det blev precis som att hon gick in i en bubbla: "spåra, spåra,spåra" och inte hörde/såg mig, omgivningen och absolut inga spårpinnar! Blev ändå glad att hon hade drivet att fortsätta spårarbetet, och gjorde det noga och fint trots svårigheter. 

Lördag: som ett appellspår i skog, förutom att vi råkade traska in i en annan hunds spår så det blev rejält med förledning. Men det fixade hon fint. Bra upptag, mer sansat spårande än dagen innan, plockade alla pinnar (inklusive naturpinnar).

Fick också prova linjetag (spårade tillsammans med en flatte!) och det var ju supernyttigt för Vilda. Hon ville inte förstå att man inte fick rusa och kolla alla dummiesar på en gång! Vadå en i taget - tråååkigt! Så det blir en bra övning inför uppletet.

På kvällen så körde vi ett rejält lydnadspass, ca en timme, hemma på vändplanen. Mycket framförgående (gick fint), rutan (mnja, sådär, hur kan det vara så svårt att fatta att det är placering i mitten som ger belöning??) fot (går bättre och bättre, börjar få bak henne i position. Hon har haft en tendens att gå fram och ploga...). Ett par vanliga inkallningar (inga skall!!) och lägganden (fina). Testade sedan en egen variant på inkallning med ställande, med target halvvägs. Ska bli spännande att se om jag kan få till det!!

I torsdags blev det en agilitysnutt på klubben. Fredag vilodag. Igår ett spår, ca 400 meter, med spårupptag. Simon var med i skogen och Daisy, så matte hade fullt upp att hålla alla glada och nöjda. Tyvärr resulterade det i alldeles för mycket bilsittande och alldeles för lite promenader och lugna aktiviteter för Vilda. Spåret var som att åka efter en formel ett-bil i skogen. Tacksamt nog med depåstopp för pinnplockning!

I dag blev det lite samma sak. Sök. Vi varvade hundarna och körde två skick i taget. Första skicken var bara yra för Vilda. Skick ett: snurr, snurr, vad håller jag på med, oj, här låg det någon! Skick två: mycket mer fokuserad men lyckades vinda in figurantens utspår, trots att det låg "fel" i förhållande till vinden, och spårade jättefint hela vägen ut. SUCK!! Jag ska lägga ner det här förbenade söket, kör fast hela tiden, blir galen när övningarna inte blir som jag har tänkt mig.. Vill göra sådant jag kan i stället!!!

Omgång två hon var ute: Första skicket ca 10 meter djupt, andra skicket ca 20 meter djupt, tredje fullt djup. Skick ett och två var jättefina, skick tre var hon vilse i pannkakan. Efter en stundsförvirring insåg jag att det kanske berodde på att det var i den bortre delen av rutan, som vi inte använt sedan vi vallade den. Flyttade in figgen i färskare område och då gick hon ut spikrakt 30 meter och hittade direkt. Hmmm, kanske ska fortsätta med sök ändå...  Nu hade vi ingen retning, inget tantsök eller så, utan testade vad som hände om vi bara skickade.

Lydnaden efteråt: började med tre skott, inga problem. Lite fot, använde klicker för att försöka jobba bort att hon går långt fram. Hade faktiskt lite framgångar där också. Inkallning: Fin fart men ett par skall. Apportering: fint, men ett par skall... Lade ner fartmomenten och satsade på framförgående i stället. Fick till det riktigt fint, lite svajigt första gången men sedan bra riktning och även bra fokus i fot och vändningar.

Summering: träna mycket lågintensiva moment, trötta ut henne inför de högintensiva, agilitypaus (förutomn slalomen som jag är så nöjd över att äntligen ha fått in!!).

Lördag. Började med ett spår, lätt terräng, ca 400-500 meter, icke förarspår. Gjorde ett spårupptag, som hon löste jättfint. Har det faktiskt på film, men eftersom alla datorer trilskas med mig just nu så dröjer det innan den kommer på nätet! Själva spåret var inga problem, hög intensitet, spårnoga förutom på ett ställe där hon drev lite i den kraftiga vinden. Mest glädjande är dock att hon fortsätter plocka pinnarna så bra! Tog allt, inklusive skogspinnar. Nu testade jag att lägga ett riktigt spårslut som slut (hon är inte så förtjust i långa pinnar!) och belöna den först med en godis, sedan byta den mot en boll. Hoppas det kan bli en bra långsiktig strategi!

Lydnad skulle vi köra, men då var både vi och hundarna trötta så det blev ett minipass med lite ruta, hopp och apportering. Testade hopp-apport, funkade fint.

Skott gjorde vi ordentligt. Vilda fick två skott under inkallning, som en förberedelse inför budföring med skott. Sedan tog vi några skott med Freda och Vilda sittande i koppel, Elin som skytt. Nu fick jag klart för mig att jag misslyckats med min skotträning! På ett ”positivt” sätt, men ändå. Vilda förväntanspep! Hon tyckte allt att Elin skulle kasta något föremål också… Förstås fick hon inte göra det. Efter avslutade skott fick hundarna lite godis och gå raka vägen till bilen!

Söndag. Agilitytävling, KM! Vilda var anmäld till hoppklass, man fick två lopp på samma bana. Jag var ganska säker på att vi skulle diska oss på slalomen, men Vilda överraskade med att sätta den både snabbt och snyggt i båda loppen! Dessvärre överraskade även matte med att ha glömt banan(!) första varvet! Så vi diskade oss för att jag sprang fel väg. Lopp två kunde jag banan, men då gjorde jag ett handlingsfel i stället. Började fokusera på en svår sväng lite för tidigt, innan Vilda fäst helt på hindret innan. Signalkänslig som hon är läste hon mig helt korrekt och böjde av till den svåra svängen i stället… Helt mitt fel.  Trots allt en rolig premiär, och vad Vilda beträffar så tycker jag att hon gjorde riktigt bra ifrån sig!

Efter agilityn körde vi ett sökpass. Vilda fick en appellruta. Första figgen låg på fullt djup. Ingen synretning, men vi tyckte att det var lite motvind. Det var det inte! I princip helt vindstilla och Vilda fick inget stöd alls ut i rutan. I stället fick jag stötta henne, följa med henne ut en bit och skicka om. Tre riktigt positiva saker trots allt: hon fortsatte försöka och försöka, hon försökte inte lösa problemet genom att spåra och hon hittade till slut! Fick sedan en figge på motsatt sida, enklare terräng och bara 30 meter ut. Ingen retning. Den löste hon väldigt fint, gick ut ganska rakt och på djupet direkt. Fin markering. Sedan fick hon vänta i bilen och avsluta med ytterligare ett skick utan retning, men på ca 20 meters djup. Kändes som en bra träning där hon fick ytterligare förståelse för vad det är jag vill att hon ska göra – leta rakt ut framför mig!

Fri träning på klubben på torsdag. Gott om hundar där och Vilda var ganska skällig precis när vi kom. Men hon ger sig fort, och bara vi börjar jobba så kopplar hon bort de andra. Det blev lite blandad träning. Både sittande och liggande i grupp, båda utom synhåll. Gick hyggligt, lade sig en gång under sittandet men kändes ganska stabil för övrigt. Men visst märker jag en något ökad oro hos henne när jag försvinner helt. Bra att mängdträna på under trygga förhållanden! 

F ö så blev det en del lydnadstvåan-pyssel. Fjärrdirigering på kort avstånd, inga problem. Rutan... Utan target så provar hon sig fram till olika positioner, och kommer alltid rätt till slut. Men jag är inte helt övertygad om att det blir bra att fortsätta så. Det blir ju en form av shaping där man belönar när hon "äntligen" kommer rätt. Med target är hon grym! Högt tempo, stor motivation, korrekt placering i rutan (MEN, lustigt nog, så ställer hon sig aldrig på själva targeten... Den tycks mest bara vara ett minnesstöd för henne!)

Hopp enligt klass två. Tränade uthopp först, där vill hon inte riktigt lika långt ut som jag vill ha henne. Viker upp en halvmeter innan, target eller inte. På dk så letar hon sig ut till targeten. Hmmm. Testade att lägga upp hindret på 65 cm, som är hennes hopphöjd i högre/elitbruks (hybris, eller...? *flin*). Det gick utmärkt. Hon är så grymt smidig så hon skulle antagligen kunna hoppa 65 även om hon hade nosen mot hinderplankorna... Lite fritt följ blev det också, men rätt oinspirerat från min sida. Och så har jag kört en del framförgående. Hon går raka, fina sträckor. Jag måste disciplinera mig och träna mer halter, fot, vändningar etc. Och så vill jag komma igång med framåtsändandet! 

Allt som allt en lyckad träning.

Fredag

Agility. Tyckte handlingen funkade hyfsat. Slalomen... Tja, ibland gör hon en åttapinnars väldigt övertygande, ibland går det helt åt pipan! Roligt att träna är det i alla fall!

Skott. Körde en väldigt seriös skotträning med Vilda och Freda. Började med budföring med skott. Jag var skytt, Elin mottagare. När hon tagit emot och avslutat belöning-klappa-biten så sköt jag ett skott innan hon skickade tillbaka hunden. Både Vilda och Freda fick två skott var. Sedan körde vi platsliggning med skott. Började med att de fick sitta, Elin stod kvar med hundarna och jag sköt. Stod helt öppet, med rejält avstånd, framför hundarna. Efter ett skott så gick jag tillbaka och så körde vi platsliggning, tre skott. Freda är helt cool på skotten, bryr sig inte alls. Vilda har en positiv förväntan, och lillsvansen börjar gå vid varje skott. Men så länge hon har bra stadga så tycker jag att det är helt ok. På sista skottet kastade jag ett föremål som hon fick springa och ta efter avslutad platsliggning. 

I dag ser jag fram emot spår, lydnad, lite mer skott och kanske en stunds agility...

Efter gårdagens lydnadstävling hade vi avslutning på agilitykursen. Vi tränade på hel bana, störtkul tyckte Vilda! Men intensivt blev det. 

I dag var det KM på klubben. Jag hoppade över, men åkte upp och var publik, och passade på att miljöträna Vilda. Efteråt tränade vi sittande i grupp, rutan och lite agility. I agilityn var det slalom som gällde, och framför allt slalom i kombination med hopphinder. Hon klarar sex pinnar - ibland. Fyra pinnar sätter hon 80 % av gångerna. Snälla Simon stod i slutet av kombinationen och matade med godis när mamma sa att det var dags! 

När vi kom hem så tog vi en matpaus. Sedan kunde jag inte hitta Vilda. Ropade på henne - ingen hund. Till slut hittade jag henne helt däckad under köksbordet!! Första gången jag sett den hunden riktigt trött! Men så har det också varit en riktigt späckad vecka... 

Det har varit en hektisk vecka. Sjuk son, men till och från lite avlastning så jag kommit ut och tränat en stund. Måndag: kom på den lysande idén att baklängeskedja lydnadsettan. Jag menar, det är ju nästan en hel vecka kvar till tävling... Började ordentligt med hindret som sista moment, lade på apportering, ställande etc. Valde taktiken att belöna med godis efter varje delmoment för att bekräfta och hålla uppe motivationen. Efter sista momentet, hoppet, kom hennes bingo-belöning bollen!

Tisdag: körde igenom lydnadsettan igen, med samma baklängeskedjning, men började nu med ställandet som sista moment. (Lade sedan till inkallning, körde sedan läggande-inkallning-ställande etc). När jag kedjat hela vägen från ställandet så gjorde jag en komplett lydnadsetta, igen med delbelöningar (godis) och bingobelöning efter sista moment (boll). 

Träffade också på en sökkompis på klubben så vi drog ut i skogen och körde ett sökpass! 

Onsdag: Minns inte vad jag gjorde... Tror jag var upp och tränade lite agility och lite lydnad... Jo, det kanske var onsdag jag körde skotträning..? Testade en ny variant. Lade ut ett uppletandeföremål på planen, skickade Vilda, och sköt sedan tre skott under arbete. Hon hoppade till lätt på första skottet men fortsatte arbeta, ingen reaktion alls på skott två och tre. Tredje sköts när hon var på väg in till mig. Sedan lämnade jag henne sittande, gick ut och sköt ett skott på andra delen av planen samtidigt som jag kastade ett uppletandeföremål. Ingen synlig reaktion. Det mest spännande var att skicka henne på det föremålet - om hon lagt på sig av skjutandet så borde hon vara osäker eller visa någon form av tveksamhet inför att hämta sista prylen. Men nej, hon stack iväg som en liten kanonkula. Härligt! 

Torsdag: Jobbade vidare med baklängeskedjningen av ettan. Körde lite agility, Vilda fixade sex slalompinnar själv! 

Fredag: Spår. Ett ganska kort spår, ca 200-300 meter, men med rejäl liggtid (1,5-2 timmar) och riktigt knölig terräng. Började på uppvuxet kalhygge, med brötig skog, mycket skvattram och en hel del blöthål. Därifrån ut på ett riktigt "kalt" kalhygge, med många växlingar mellan knastertorr terräng och fukt/dyiga hålor. Vilda var lite het i starten och missade första apporten, men sedan jobbade hon riktigt fint och löste svårigheterna bra. Extra roligt att hon tog alla de andra apporterna! Ett litet problem är dock att hon plockar upp dem, men fortsätter spåra med apporten i mun i stället för att visa sitt fynd för matte... Så det gäller att vara vaken!

Lördag: Tävling! Lydnadsettan på hemmaklubben, 10 startande ekipage. Vilda kändes samarbetsvillig och fin. Lägre i intensitet än hon gjort vid sina tidigare tävlingar, och jag valde medvetet att inte försöka "dra upp" henne innan. Det visade sig vara en bra taktik! Hon gick en fokuserad och fin lydnad, slarvade lite på läggandet och ställandet men gjorde båda helt ok. Det enda hon tramsade bort helt var apporteringen (nia sist vi tävlade, femma nu... *suck*). När vi skulle göra hoppet så hade hon sådant drag på hindret (inte konstigt, med all baklängeskedjning jag gjort!) så jag fick vara väldigt bestämde för att hon inte skulle rusa dit och tjuvhoppa! 

Platsliggningen var lugn och fin. 

Våra poäng: 

Platsliggning   10

Tandvisning   10

Linförighet   9

Läggande   7,5

Inkallning   10

Ställande   7,5

Apportering   5

Hopp   10

Helhet   8,5

Summa: 177 poäng, ett efterlängtat förstapris och en andraplacering! 

Gissa om jag är glad!!!

Igår fick jag en stund över och körde igenom Vilda i ettan- och appellydnaden. Resultat? Tja, ömsom vin, ömsom vatten! Entusiasmen hög som vanligt!

Fina apporteringar (vanliga) lite småslarviga ettan-apporteringar (lyfter t ex gärna på rumpan när hon tar apporten). Framförgåendet är fint i sträckorna, däremot så har hon inte riktigt tid att gå fot med mig i vändningarna... Passade på att belöna själva fotgåendet lite. Ställandena och läggandena är som att spela på lotto... Allt från lysande till uteblivna! Inkallningen fin (med viss varning för själva avslutet!). Hopp över hinder helt ok. Linförigheten går hon lite långt fram och vrider ut rumpan lite om hon blir för het.

Sammantaget var det i alla fall ett roligt och välbehövligt lydnadspass. Måste ligga i lite nu... :0)

Körde lite lydnad i söndags, inte mycket att orda om. Vilda presterade bra, jag uruselt. Alldeles för stressad och blev grinig på henne ett par gånger helt obefogat.

Framförgåendet gjorde hon verkligen fint, även väldigt långa sträckor (ca 50 meter). Hopp över hinder sätter hon sig lite väl nära hindret. Rutan gör hon rätt ca 60 % av gångerna.

Tänkte f ö ta ledigt den här veckan eftersom hon höglöper. Men igår "lurade" Katti med mig ut på ett spår. Gjorde det rätt svårt åt henne, med flera övergångar över breda sandvägar och planerade förledningsspår. Men hon bara tuffade på! Roligt att se att hon nu också börjat lära sig att ringa om hon tappar ett spår. Jag känner mig tryggare och tryggare med henne för varje spår. Förledningsspåret tänkte jag att jag inte skulle bromse henne på, utan i stället låtsas att det var tävling och bara följa hunden. Men hon gick ut ett par meter på det och vände snabbt tillbaka. Duktig!

Riktigt roligt var också att se vilket klipp hon fått i apporterna! Kanske hade hon bara en bra dag, kanske var hon hungrig och ville ha köttbullar... Men hon markerade varenda en och gjorde det med intensitet. Roligt!

Så spåret blev en riktigt fin upplevelse.